1. Du är här: Läckta uppgifter från LSS-utredningen

Läckta uppgifter från LSS-utredningen

Publicerad: 2018-11-02

Den statliga LSS-utredningen skulle egentligen ha presenterats den 1 oktober i år, men fick förlängd utredningstid till den 15 december. Utredningen har inte haft några nya möten med referensgrupperna, men huvuddragen i förslagen har redovisats för delar av funktionshinderrörelsen.

Reaktionerna har blivit starka och funktionshinderrörelsen har skrivit en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD) där man kallar det för ett totalt haveri för utredningen. När man läser det som läckt från utredningen är det lätt att bli både orolig och rädd. Det man ska ha i åtanke är att flera gånger tidigare har lämnats förslag att lagstifta för begränsningar i rätten till personlig assistans, men Riksdagen har sagt nej till det.

Vad är det då som föreslås den här gången? Jo, enligt det som läckt från utredningen föreslås bland annat att rätten till personlig assistans tas bort för stora grupper personer och behov.

  • Personlig assistans ska inte längre beviljas till barn under 16 år. För barn ska det skapas en ny kommunal insats, Personligt stöd till barn.
  • Det femte grundläggande behovet ”ingående kunskaper” ska inte längre ge rätt till personlig assistans, men det ska skapas en ny kommunal insats för behov som förutsätter ingående kunskaper.
  • Ledsagarservice tas bort som LSS-insats, men ska kunna ingå som en del i en ny kommunal insats, Personlig service och boendestöd.
  • För de tre nya kommunala insatserna kommer möjligheten att välja anordnare och hur insatsen ska utföras att vara begränsad.

Hur påverkas de (få) personer som ändå kommer att ha rätt till personlig assistans i fortsättningen?

  • Staten, dvs. Försäkringskassan, ska vara huvudman för insatsen personlig assistans.
  • Enbart praktiska hjälpbehov ska ge rätt till personlig assistans.
  • Det skapas en schablon för övriga behov på 15 timmar per vecka.
  • Dubbel assistans ska bara beviljas om behovet inte kan tillgodoses genom hjälpmedel eller bostadsanpassning.
  • Om assistenten som utför assistansen är anhörig till och lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade utgår endast 93,5 % av schablonbeloppet.

Det är lätt att se att förslagen, om de skulle omsättas till ny lag, kommer att få stora konsekvenser för personer som idag är beviljade personlig assistans, deras anhöriga och de som idag arbetar som personliga assistenter. De nya insatserna, såsom de hittills presenterats, kommer inte att vara tillgängliga för alla de personer som inte längre får rätt till personlig assistans. Personer som ändå får behålla personlig assistans kommer att beviljas färre timmar än tidigare.

Utredningen tror inte att de föreslagna åtgärderna kommer att bli någon besparing. Kostnaderna beräknas bli desamma eller kanske till och med något högre än vad de är i nuläget.

Hur kan det då komma sig att man föreslår dessa förändringar om det innebär att stödet blir kvalitativt och kvantitativt sämre till samma eller högre samhällskostnader än tidigare? Det är förstås svårt att veta precis hur tankarna gått i utredningen, men en kvalificerad gissning är att svaret ligger i direktiven. Regeringen har gett utredningen i uppdrag att spara på den statliga assistansersättningen och istället skapa nya insatser i LSS. Dvs. flytta kostnaderna för insatserna från staten till kommunerna och det är precis vad utredningen åstadkommer med dessa förslag.

På Humana Assistans märker vi att det är många som är oroliga inför framtiden och det är lätt att förstå den oron. Vi är emellertid många från såväl funktionhinderrörelsen som anordnarbranschen som kämpar mot förslaget på alla upptänkliga vis. Innan valet var också samtliga riksdagspartier, från vänster till höger, eniga om att assistansen skulle utvecklas och inte avvecklas.

Har du frågor eller är orolig kan du alltid kontakta oss på Humana. Vi har inte svar på allt, men vi har bra koll på senaste nytt och det som händer med LSS i allmänhet och personlig assistans i synnerhet. Vi vill också tipsa om Assistanskoll.se som är en gedigen källa till bra information.

Josefin Mikaelsson, chefsjurist på Humana