Nytt behandlingsprogram för kriminella ungdomar

Bo Buhrman, behandlingschef inom Humana Barn och unga, påbörjade under 2020 ett arbete med att ta fram ett manualbaserat program riktat mot unga kriminella. Programmet fick namnet B12 (brottsförebyggande, 12 sessioner) och har börjat testas i Humanas verksamheter. Under 2022 kommer B12 att forskas på i ett samverkansprojekt med psykologiinstitutionen på Uppsala universitet.

Den mediala debatten riktar främst fokus mot gängkriminalitetens effekter i Sveriges tre största städer (Stockholm, Malmö och Göteborg). I en enkätstudie gjord av BRÅ (TT/DN 2020) framkommer det att även mindre kommuner ser en växande andel gängkriminella. Studien vittnar också om hur yngre rekryteringar till gängen blir allt vanligare, och om en hårdare och mer respektlös attityd gentemot auktoriteter såsom skola, rättsväsende och socialtjänst. Vidare visar studien att centrala delar av unga kriminellas liv tycks vara droghandel och grov kriminalitet, med tydliga antisociala inslag i brotten, och att en tystnadskultur råder både inom gängen och utanför.

Att sättas i skydd eller bryta den gängkriminella hemmiljön kan vara placeringsgrunden för en ungdom i HVB eller stödlägenheter. Både den kliniska erfarenheten och forskning visar att det ofta förekommer en multipelproblematik hos unga gängkriminella. En multipelproblematik kan innebära bland annat neuropsykiatriska diagnoser, drogmissbruk, svårigheter att reglera aggression och anknytningsproblematik med mera.

En amerikansk studie från 2005 (Washington & Meywers) visar en klar skillnad mellan unga gängkriminella och unga kriminella som inte tillhör gäng, när det kommer till hälsa. Unga gängkriminella har i högre grad psykisk ohälsa, flera kognitiva svårigheter, begår fler brott, är mer självdestruktiva och utför en högre andel antisociala brott än andra kriminella.

Definitionen av ett antisocialt beteende är att en person agerar skadligt för sin omgivning samtidigt som denne brister i sin empatiska förmåga. Det antisociala beteendet har ofta kopplingar till lagar och regler i samhället som är uppsatta för att värna om grundläggande mänskliga rättigheter. Inom psykologin förklaras orsaken till ett antisocialt beteende med sårbarheter och faktorer från till exempel en destruktiv hem- eller umgängesmiljö likt den som finns inom gängkriminella kretsar.

Bo Buhrman såg en lucka i det behandlingsinnehåll som finns och erbjuds i Sverige idag. Det saknades en behandlingsmetod anpassad efter antisociala värderingar, som är särskilt framstående hos unga kriminella, ofta i kombination med övrig problematik. Bo har en bakgrund inom kriminalvården, och har sedan dess arbetat många år med varierande diagnoser som legitimerad psykoterapeut. Mycket av detta har stärkt hans intresse till att utveckla ett eget påverkansprogram som täcker målgruppens komplexitet.

‘’Jag ville sätta mig in i aktuell forskning och välja interventioner där det fanns stöd för effekt, och göra ett lättillgängligt material för både programledare och klienter’’, säger Bo.

B12 är ett KBT- inspirerat (kognitiv beteendeterapi) program som består av 12 sessioner och innefattar kartläggning, intervention och vidmakthållande. Personer som kan inkluderas i programmet beslutas genom ett bedömningsinstrument som fokuserar på kriminogena riskfaktorer. Det huvudsakliga screeningformuläret i manualen mäter antisociala värderingar och hänvisar även till specifika övningar i programmet.

Behandlaren vägleder den kriminella ungdomen i att utvärdera tankemönster och värderingar. Programmet jobbar med bland annat kognitiva tekniker och acceptansstrategier vilket innebär att klienten utmanar sitt eget tänkande och hittar verktyg för hur dessa tankar ska hanteras. För att mäta insatsens effekt innehåller programmet ett testbatteri. Mätning görs både i början och i slutet.

Humana kommer att följa B12 genom systematisk forskning, där Bo Buhrman kommer att agera klinisk forskningsledare. Forskningen kommer att ske på den psykologiska institutionen på Uppsala universitet. En doktorand kommer att arbeta med B12 på deltid som är ett av flera projekt under ledning av en professor samt en docent, som blir forskningsledare. Samarbetet mellan Humana och Uppsala universitet kommer att kombineras av en PTP-tjänst (praktisk tjänstgöring för psykologer - en psykolog som tagit sin examen men ännu inte erhållit legitimation) där forskningen sker på halvtid under cirka åtta år.

‘’Jag ser fram emot att ta B12 vidare genom att följa resultaten över tid. Idag är det svårt att hitta evidensbaserade metoder riktade mot gängkriminalitet och avhopparverksamhet. Jag tror och hoppas att många kommer att bli hjälpta av en metod som B12’’, säger Bo Buhrman.

De centrala frågeställningarna blir programmets effekt på antisociala värderingar hos ungdomar med kriminell identitet, vilka interventioner verkar ha störst effekt samt hur B12 står sig i förhållande till andra interventioner.

Hur är det att arbeta med B12 på en enhet?

Roger Nordkvist arbetar på Nenya HVB, en verksamhet som välkomnar pojkar och unga män mellan 15-19 år med psykosociala problem, missbruk och kriminalitetsproblematik. Han är en av de första att arbeta med behandlingsprogrammet.

“Jag tycker programmet erbjuder många verktyg som är enkla att arbeta med och jag kan se en fördel i att ungdomen blir väldigt inkluderad i B12. Ungdomens ålder och mognad styr mycket men jag kan se en tydligare förändringspart än vad jag brukar göra. Man tänker annorlunda helt enkelt och får ett ökat konsekvenstänk”, berättar Roger.

För mer information, kontakta: 

Bo Buhrman 
behandlingschef, Barn och unga
bo.buhrman@humana.se