Ökat behov av skyddsplaceringar
88 % av landets kommuner meddelar i en rapport från SSIL att de inte kommer utöka antalet platser inom skyddat boende. Detta trots att samma rapport visar indikationer på en tydlig ökning av behovet de kommande tre åren.
Naska Ismail är certifierad utbildare i metoderna PATRIARK-V2 (bedömning av risk för hedersrelaterat våld) och SARA-SV/V3 (bedömning av risk för upprepat partnervåld). Hon har lång erfarenhet av att ha arbetat med skyddade vuxna, barn och unga för att stärka deras inre och yttre skydd, som skyddskoordinator och gjort skyddsbedömningar.
Hur ser du på uppgifterna som rapporten lyfter? Ökningen av behov i förhållande till icke ökat antal platser och hjälp?
Jag upplever det oroväckande att det inte kommer satsas på någon utökning när behovet finns. Det är tydligt att kunskaperna inom området har förbättrats, vilket är bra. Det satsas också mer resurser på utveckling, men samtidigt behöver vi se till att utöka antalet platser och möjligheter för att erbjuda dessa människor en trygg tillvaro. Vi behöver ha något att erbjuda de människor som tagit steget för att söka hjälp och som redan befinner sig i ett kritiskt läge, säger Naska.
Vad är extra viktigt när det kommer till skyddat boende?
Alla delar är viktiga, både det yttre och det inre skyddet för individen. Det är nödvändigt att det finns kompetens kring våld och våldets effekter både på kort och lång sikt hos den hjälppersonal som finns. Insatserna som görs behöver i hög grad individanpassas och tillgodose de unika behov varje människa har. Här krävs det arbete för att stärka individen och arbeta aktivt med de effekter och konsekvenser våldet har. Det finns också ett stort behov av att arbeta med riskbedömningar och kartläggningar för att se över de riskfaktorer som finns och försöka förebygga dessa aktivt.
Man brukar prata om att det finns ett stort mörkertal när det kommer till personer i behov av skydd, hur ser du på det?
Det finns personer som aldrig söker hjälp för att det inte heller tror att det finns hjälp att få. Sedan finns det också de som inte söker för att det finns fördomar förknippade med att söka hjälp. Vi behöver ha en attitydförändring i vårt samhälle som tydliggör att det är okej att ta hjälp och vikten av att göra det i tid. Jag tror vi gör det genom att synas och höras, genom att nätverka och samverka. Vår kunskap behöver hela tiden kunna möta hur samhället förändras och vara uppdaterad. Sedan handlar det också mycket om att vi behöver implementera den kunskap vi har. Ett aktivt arbete helt enkelt, berättar Naska.
För mer information, kontakta:
