Att prata om döden räddar liv
I Sverige kopplas varje år cirka 1 100-1 600 dödsfall till suicid, ytterligare runt 300 fall registreras som misstänkta suicidförsök, intentionen har dock inte kunnat fastställas. I arbetet med högriskgrupper ställs det ännu högre krav på kunnande hos personalen. Hur kan man tidigt se tecken hos en ungdom och arbeta förebyggande för att rädda liv?
Suicid är vanligast förekommande bland medelålders män, näst vanligast hos unga kvinnor och 10 procent av dödsfallen är kopplade till ungdomar. När vi pratar om suicid så finns det ofta många myter kopplade till ämnet. En av de vanligaste är ”samtal om självmord kan väcka den björn som sover”. Undersökningar visar dock tvärtemot. Suicidtankar kan inte planteras hos en person utan istället är det bra att öppna upp konversationen och medvetandegöra tankar för att kunna sätta in rätt insatser.
Vi har ett problem i vårt samhälle och det är att vi inte pratar tillräckligt mycket om psykisk ohälsa och om döden. I vissa delar av världen ses det dessutom som något fult och tabu”, säger Bo Buhrman, behandlingschef.
Genom att kontinuerligt utbilda och informera om suicidprevention och de olika risk- och skyddsfaktorer som finns reducerar vi risken att ett liv går förlorat. Inom Humana har vi flera verksamheter som arbetar med suicid och högriskgrupper, framförallt med ungdomar. Att ha goda och uppdaterade kunskaper i sin riskbedömning kan bidra till att rätt insatser sätts in tidigt.
”Ungdomar kan ha ett suicidalt sätt att kommunicera, det är viktigt att personalen får förutsättningar för att kunna läsa av detta och kan göra en korrekt riskbedömning. Det huvudsakliga syftet med utbildningen är att kunna bemöta personen i det läget och ha rätt verktyg samt arbetsmaterial för dessa ofta utmanande samtal”, säger Bo.
Särskilda riskfaktorer att ta hänsyn till med unga:
- Uppförandestörning (aggressivitet), depressivitet och ångest
- Påfrestande livsmiljöer - familje- situation med missbruk, våld, bristande kommunikation
- Mobbing
- HBT-personer
- Kriminalitet
Suicidal kommunikation kan uttryckas på flera sätt, både verbalt och icke-verbalt. Från att personen säger “går du tar jag livet av mig” till att samla tabletter eller gå och köpa redskap för att kunna begå självmord. Uppmärksammar och misstänker du att någon är suicidnära är samtal särskilt viktigt. Du behöver få hela berättelsen och våga vara i känslan med personen du pratar med.
Här kommer några konkreta råd inför och i samtal tagna från utbildningen som Bo håller i:
- Befinn er i en lugn miljö, stäng dörren och stäng av telefoner
- Sätt ramar för samtalet, gränslöshet kan vara ångestframkallande.
- Hasta inte på, avsätt tid för samtalet!
- Om personen har svårt att prata, försök ställ direkta frågor (vad gjorde du igår, vad hände i skolan, hur har du sovit med mera).
- Om personen bara är negativ - ställ riktade öppna frågor kring när det varit bra, försök gör en tidslinje för personens liv, konkret och kronologisk.
- Diskutera personens egna lösningar innan du kommer med dina.
Att arbeta med utbildningen
Kalle Jansson arbetar som verksamhetschef på Fänriken HVB, hit välkomnas flickor 13-17 år med omfattande vårdbehov, som i många fall haft tidigare insatser. Hela personalgruppen har i somras genomgått utbildning i suicidprevention.
Psykisk ohälsa och suicid är verkligen ett folkhälsoproblem som vi behöver bli bättre på att prata om och normalisera. Framförallt för oss som arbetar med människor i utsatta situationer. Utbildningen har gett verksamheten en helt annan grund att stå på och möjliggjort att vi kan arbeta mer systematiskt och metodiskt. Jag såg snabbt en tryggare personalgrupp som pratade mer med varandra om psykisk ohälsa. Det här är något jag tycker borde vara standard överallt för att alla ska kunna arbeta förebyggande,
säger Kalle