Ompröva assistansbeslut regelbundet
MEDIA/DEBATTARTIKEL: För att stoppa domstolskarusellen behöver omprövningar av personlig assistans regleras. I dag driver och förlorar Försäkringskassan många dyra rättsprocesser. Regelbundna omprövningar skulle spara tid och pengar. Framför allt skulle det minska osäkerhet och lidande för enskilda assistansberättigade.
Hans Dahlgren skriver en debattartikel hos Svenska Dagbladet om en av de prioriterade frågorna vi driver inom personlig assistans. Det handlar om att göra omprövningarna av assistansbeslut mer rättssäkra och effektiva genom att de sker med återkommande regelbundenhet, och endast om väsentliga förändringar skett för den enskilde. (Alltså inte i fall där individens situation och behov är oförändrade, som i dag då Försäkringskassan retroaktivt ändrar sina egna positiva beslut.)
Osäkerhet skapar lidande
Bakom rubrikerna om stora återkrav, kanske miljonbelopp tio år tillbaka i tiden, ligger ofta stort mänskligt lidande och osäkerhet. Försäkringskassan driver ofta flera parallella processer kring samma individuella fall. Flera anordnare kan vara inblandade när myndigheten omprövar beslut som sträcker sig flera år tillbaka i tiden. Dessutom kommer ofta dessa återkrav redan innan det första beslutet, om själva ändringen eller indragningen av assistans, har vunnit laga kraft.
Humana och våra jurister jobbar hårt varje dag för att hjälpa enskilda att få den assistans de har rätt till. Våra kunder vinner ofta mot Försäkringskassan i domstol. Och när vi tar strid mot återkraven vinner vi också, i 90 procent av fallen.
Ändå fortsätter rättsprocesserna. Detta vill vi ändra på. Regelbundna omprövningar skulle skapa ett rättssäkrare och effektivare system. Det skriver Hans Dahlgren om i debattartikeln som du kan läsa här Länk till annan webbplats.. Hela texten är också inklistrad nedan då debattartikeln kan vara bakom betalvägg.
Försäkringskassan borde värna den enskilde
Återkrav i miljonklassen. Felaktigt assistansbeslut omprövas – efter tio år. Kanske har ni sett och reagerat på rubrikerna, och undrat över bakgrunden. Vad ni kanske inte visste var att Försäkringskassans återkrav ofta leder till långa och dyra rättsprocesser, och att assistanskunderna och anordnarna oftast vinner i domstol.
Försäkringskassan borde vara en rättssäker instans som värnar om den enskildes rättigheter. Istället börjar den likna en fordringsägare som aggressivt processar i domstol. Idag har Försäkringskassan återkrav på totalt 735 miljoner kronor, men mindre än hälften av dessa krav har vunnit laga kraft. Det innebär att man dessutom driver flera processer parallellt, en om själva rätten till assistans för den enskilde, och en eller flera om återkravet (beroende på antalet utförare under upp till tio år). Detta tar mycket tid och resurser i anspråk – för myndigheten, för den enskilde och utföraren, och för rättsväsendet.
För Humanas del vinner vi över 90 procent av återkravsprocesserna i domstol. Det hela väcker stora frågor: Varför inväntar inte Försäkringskassan utgången av den första processen, om behovsbedömningen och rätten till assistans, som ju rimligen måste vara styrande för om man överhuvudtaget kan ställa ett återkrav? Och, varför driver Försäkringskassan ärenden som uppenbarligen inte håller i rättsliga prövningar?
Till saken hör att det som ligger till grund för Försäkringskassans återkrav, är myndighetens omprövningar av sina egna, tidigare fattade, beslut. När myndigheten själv, efter ibland tio år, ändrar sig och bestämmer att man tidigare har haft fel, försöker man lägga skulden på och skicka notan till den assistansberättigade, och till företaget som utfört assistansen. De pengar man återkräver har förstås för länge sedan använts till assistans, där den absoluta merparten (i Humanas fall drygt 85 procent) går till rena lönekostnader.
Genom att driva återkrav utan tillräcklig grund, skjuter den statliga myndigheten över ansvaret för rättssäkra beslut på assistansutförare och enskilda personer. Detta är inte bara en ineffektiv hantering av skattepengar utan skapar även stor osäkerhet för de människor som är beroende av personlig assistans. De som har rätt till assistans ska inte behöva leva i ständig oro för att deras stöd plötsligt kan omkullkastas på grund av en osäker bedömning från Försäkringskassans sida, eller få vänta onödigt länge på ett rättvist beslut till följd av en lång juridisk prövning.
Det finns en mycket effektivare och mer rättssäker lösning. Tidigare gjordes regelbundna omprövningar av assistansbeslut. Sådana återkommande omprövningar bör återinföras, i en ny form där utgångspunkten är om omständigheter och behov förändrats på ett väsentligt sätt för den enskilde, och endast kunna gälla från det senaste fattade beslutet eller omprövningen. Det skulle skydda den enskilde mot orimliga konsekvenser när assistans som i dag kan omprövas sedan det första beslutet, tio år tillbaka i tiden eller mer.
Med sådana återkommande regelbundna omprövningar kan vi skapa ett mer rättssäkert och effektivt system. Försäkringskassan skulle helt enkelt få stå för sina beslut. Genom att återinföra återkommande omprövningar av personlig assistans minskar vi de kostsamma rättsprocesserna. Resurserna kan istället användas för att ge stöd till de människor som behöver det mest. Det lägger också ansvaret för att fatta korrekta beslut där det hör hemma: Försäkringskassan måste helt enkelt sköta sitt uppdrag att göra rätt från början – inte försöka korrigera i efterhand genom återkrav som i många fall visar sig vara felaktiga.
Vi måste värna rättssäkerheten och förtroendet för våra välfärdsinstitutioner. Välfärdens resurser ska gå till välfärd, inte onödiga rättsprocesser. Att återgå till en systematisk omprövning av assistansbeslut med regelbundna mellanrum är en nödvändig reform som skapar trygghet både för de enskilda och vinster för skattebetalarna.
Hans Dahlgren
vd Humana Assistans