Bör möjligheten att kombinera flera roller kopplade till personlig assistans begränsas?
Ska samma person kunna vara personlig assistent och god man eller förvaltare? Vilka risker innebär det – och hur skulle sådana dubbla roller kunna begränsas?
Bakrund
I en rapport från Socialstyrelsen (Personlig assistent och god man – Är rollerna förenliga, Socialstyrelsen 2014) konstaterades att dubbla uppdrag kan innebära problematiska jävsförhållanden och att det kan vara svårt att vara objektiv och opartisk med dubbla roller. Insyn och kontroll kan också försvåras om det inte finns någon utomstående som kan uppmärksamma om den enskilde inte får sina behov tillgodosedda.
I en skrivelse till regeringen har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beskrivit att de ser stora problem med intressemotsättningar när föräldrar både är personlig assistent och god man eller förvaltare. Det kan även leda till att det saknas incitament för att ansöka om andra stöd och insatser då det kan leda till att assistansen reduceras. Risk finns också för att assistans inte utförs eller för att behov överdrivs vid ansökan om assistans, utan att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Det gör enligt SKR att enskildas självbestämmande och frigörelse får stå tillbaka. Dubbla roller kan även innebära en risk för brottsliga upplägg.
Regeringen har därför gett utredningen om effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans i uppdrag att undersöka konsekvenserna av att samma person kan ha flera roller kopplade till personlig assistans samtidigt. Utredningen ska även föreslå lämpliga åtgärder som begränsar dessa möjligheter.
När Humana ordnade ett seminarium om utredningen, bad vi expertpanelen att ge sin syn på möjligheten att kombinera flera roller kopplade till den assistansberättigade och utredningens uppdrag att föreslå åtgärder för att begränsa sådana möjligheter.
Fredagen den tredje oktober bjöd Humana Assistans in en expertpanel till Fokusfredag och gav dem möjligheten att diskutera flera av de viktiga frågorna som behandlas av utredningen om effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans.
I expertpanelen hade vi med oss:
- Sophie Karlsson (ordförande Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA),
- Josefin Mikaelsson (biträdande jurist vid Altius Advokatbyrå),
- Andreas Pettersson (forskare inom socialrätt och lektor i juridik vid Södertörns högskola).
Hur såg expertpanelen på dessa frågor och vad tog vi med oss från denna intressanta diskussion? I denna artikelserie tittar vi närmare på respektive fråga, beskriver bakgrunden till ämnet och återger experternas tankar kring det.
Möjligheten att kombinera flera roller
Josefin förklarade att det finns vissa utmaningar med att en och samma person har flera olika roller och en risk för att rollerna blandas ihop. Svarar personen exempelvis på anordnarens fråga i sin roll som förälder eller som arbetsledare eller som god man? Det är viktigt att tydliggöra vilka ansvar som ingår i respektive roll.
“Ett problem som beskrivs större än det egentligen är”
Josefin upplever samtidigt att det beskrivs som ett större problem än vad det egentligen är. Hennes bild av detta är att de flesta anhöriga och de flesta gode män är väldigt måna om att göra det bästa för att brukaren av assistansen ska få ett så bra liv som möjligt. Hon ser även en risk för att det skapas ett krångligt regelverk med undantag för att komma åt undantagsfallen.
Vem avgör vad som är kvalitet?
Josefin förespråkar försiktighet med att dra på för mycket åtgärder i onödan, men ser samtidigt ett behov av att följa upp tätare utifrån en kvalitetsaspekt. Enligt henne är frågan bara vem som avgör “vad som är kvalitet”. Är det myndighetens objektiva bild eller min egen subjektiva uppfattning som assistansberättigad om min personliga assistans är kvalitativ eller inte? Josefin anser att det för personlig assistans är den enskildes personliga perspektiv som ska vara rådande, men tillägger att man istället ganska ofta ser exempel på att det blir en slags objektiv bild av vad som “borde vara bra för dig” som anses vara kvalitet inom personlig assistans.
Den assistansberättigade avgör vad som är god kvalitet
Sophie höll med Josefin i frågan om synen på kvalitet och tillade att det är väldigt viktigt att utgå från vad den assistansberättigade själv anser är god kvalitet för den personen. Det gäller både mot myndigheterna, men även mot assistansanordnaren i deras kvalitetsarbete. Hon tillade att vi inte vill hamna i en situation där det är myndigheten som avgör vad som är ett bra liv för individen eller vad som är goda levnadsvillkor. Det måste individen själv avgöra.
Möjligheten att ha flera roller bör inte begränsas
IfA tror enligt Sophie inte på en lösning där möjligheten att ha flera roller begränsas. Det är snarare så att det kan vara en viktig förutsättning just att en person kan ha flera roller som skapar kontinuitet och sammanhållning i vardagen för den assistansberättigade. Det är viktigt att se utifrån varje enskild individ och vad som är bäst för den. Ibland kan det vara att rollerna delas upp och ibland är det en och samma person som har flera roller. Det är även viktigt att personerna har rätt kompetens och är medveten om vad rollen innebär och vilka uppdrag som är kopplade till den.
“Förslagen skapar bara nya problem”
Att sätta in begränsningar i möjligheten att vara både personlig assistent och exempelvis god man tror Sophie inte leder till lösningar utan istället skapar nya problem. Det är till exempel svårt att hitta personer som vill vara god man idag och det blir inte alltid bra lösningar. Det är viktigt att våga göra bra individuella lösningar utifrån vad den assistansberättigade själv vill. Det handlar också om varje enskilds grundläggande rättighet att bestämma över sitt egna liv.
Det vore ett oacceptabelt ingrepp i näringsfriheten
Andreas
Andreas uttryckte en önskan om att utredaren vågar lyfta blicken när de tittar på utredningens syfte. Han menar att trots att retoriken om personlig assistans ofta handlar om fusk eller brottslighet är den personliga assistansen egentligen inte mer drabbad av fusk eller brottslighet än andra branscher. Den ligger snarare något under genomsnittet jämfört med andra branscher. Andreas lyfte även exempel såsom byggbranschen, livsmedelsbranschen och städbranschen och menade att det vore ett oacceptabelt ingrepp i näringsfriheten att börja ifrågasätta möjligheten att ha flera roller där på samma sätt som det diskuteras inom den personliga assistansen. Vem skulle ifrågasätta att den som äger städbolaget också arbetar som städare, undrade han.
En uppmaning att inte glömma bort syftet med lagstiftningen.
Enligt Andreas är frågan om rätten att leva som andra märkligt frånvarande i både utredningens direktiv och den allmänna retoriken kring personlig assistans och att det snarare är fråga om ett strikt myndighetskontrollperspektiv. Han manar till att syftet med lagstiftningen inte glöms bort; Rätten att kunna leva som andra och rätten att ha full delaktighet och jämlikhet.