Rätt insats för rätt person – från aktivitet till effekt på Solhäll

På Solhäll, ett särskilt boende med korttidsplatser, pågår just nu ett utvecklingsarbete som tar avstamp i en central fråga: Hur skapar man en vardag som verkligen gör skillnad för vuxna med psykisk funktionsnedsättning?

Sedan den nya verksamhetschefen Anna Wemlert tillträdde har fokus varit tydligt: struktur, samsyn och uppföljning.

– Min vision för det första halvåret har varit att skapa riktning i verksamheten, med särskilt fokus på klientens vardag. Vi behöver gå från att erbjuda aktiviteter till att säkerställa att vardagen är individanpassad, förutsägbar och möjlig att följa upp, säger hon.

Meningsfull vardag i praktiken

Begreppet “meningsfull vardag” används ofta inom omsorgen, men på Solhäll har det konkretiserats för målgruppen. För vuxna med psykisk funktionsnedsättning definieras en meningsfull vardag utifrån tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsskapande.

Begriplighet handlar om att förstå sin dag och sitt sammanhang. Hanterbarhet om balans mellan aktivitet och återhämtning. Det meningsskapande perspektivet innebär att insatser kopplas till individens egna mål, resurser och intressen.

Det är en förskjutning från att fylla tiden till att arbeta systematiskt med utveckling.

Gemensamt språk och tydligare ansvar

En central del i förändringsarbetet är att samla det tvärprofessionella teamet kring gemensamma mål och ett gemensamt språk genom IBIC (Individens behov i centrum).

– Teamet behöver arbeta samordnat, där varje profession bidrar utifrån sin kompetens men mot samma målbild: ökad delaktighet, självständighet och livskvalitet, säger Anna Wemlert.

Genomförandeplanerna har fått en mer aktiv roll i vardagen. De ska fungera som arbetsverktyg, inte enbart som dokumentation.

Rätt insats – och rätt tempo

Solhäll har tillgång till gym, trädgård, dagcenter och naturnära miljöer. Men utvecklingsarbetet handlar inte om att utöka aktivitetsutbudet.

– Fokus är inte att göra mer, utan att göra rätt saker för rätt person.

Aktiviteter kopplas tydligare till individuella mål i genomförandeplanen. Anpassning sker i nivå och tempo, och återhämtning betraktas som en lika viktig insats som aktivitet – särskilt för personer med psykisk sårbarhet.

Att mäta faktisk förändring

Ett återkommande tema i arbetet är uppföljning. På Solhäll följs insatserna systematiskt upp inom ramen för IBIC-strukturen.

– Vi tittar på delaktighet, initiativförmåga och funktion – inte bara närvaro i en aktivitet. Det ger oss möjlighet att föra en tydligare dialog om effekt över tid, både med klient och beställare.

Ambitionen är att vardagen inte bara ska vara fylld, utan utvecklande.

Boendet som del av en större process

Solhäll beskrivs inte som en slutstation. Utslussning och ökad självständighet planeras tidigt, i samverkan med socialtjänst och andra aktörer.

Det kan handla om vardagsfärdighetsträning, praktik i mindre skala eller strukturerade utslussinsatser via lägenheter. Samtidigt används det naturnära läget aktivt för att stärka delaktighet i samhället och minska isolering.

– Solhäll ska vara en aktiv del i klientens livslinje. Vårt uppdrag är att skapa struktur och förutsättningar för nästa steg, säger Anna Wemlert.

Utvecklingsarbetet är fortfarande i ett tidigt skede, men riktningen är tydlig: en mer sammanhållen verksamhet där struktur, professionell samverkan och systematisk uppföljning står i centrum.