Från erfarenhet till gemensam kunskap – därför behöver socialtjänsten följa upp insatser bättre

Kunskap om utfall av olika insatser, över tid, är avgörande för en kunskapsstyrd socialtjänst. Det menar Simon Ezra, forskningsanalytiker och doktorand på Humana.

– Socialtjänsten ska vila på vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet. Men när evidensen inte fullt ut kan vägleda oss i mötet med komplexa behov blir frågan hur vi tar tillvara och utvecklar den beprövade erfarenheten central, säger han.

I praktiken innebär det att erfarenheter från socialt arbete behöver dokumenteras, följas upp och delas systematiskt. Annars riskerar viktig kunskap att stanna hos enskilda medarbetare eller inom enskilda verksamheter.

– Då blir erfarenheten svårare att pröva, utveckla och bygga vidare på. I förlängningen riskerar viktiga lärdomar för vårdens och stödets utveckling att gå förlorade, säger Simon Ezra.

Systematisk uppföljning stärker kvaliteten

För kommuner och andra uppdragsgivare innebär bristande uppföljning också begränsad insyn i vilka utfall olika insatser faktiskt leder till. Det försvårar både kvalitetsuppföljning och välgrundade beslut om framtida stöd och vård.

På Humana pågår därför ett arbete med att standardisera och kvalitetssäkra datainsamling kring behandlingsutfall och insatser. Det är en viktig del av att ge nya chanser till barn och unga med behov av stöd.

– För oss som utförare blir systematisk uppföljning inte en administrativ sidouppgift, utan ett sätt att göra erfarenheter synliga – både för verksamheten och för våra uppdragsgivare. Det ger oss bättre möjligheter att följa om arbetet rör sig i rätt riktning och utveckla stödet till de barn och unga vi möter, säger Simon Ezra.

Komplexa livssituationer kräver flera perspektiv

En vanlig invändning mot att mäta sociala utfall är att människors livssituationer riskerar att reduceras till förenklade indikatorer. En annan är att det saknas tillförlitliga mått som är relevanta för utfall de ska fånga. Simon Ezra menar att invändningarna är viktiga – men att det inte betyder att uppföljning är omöjlig.

Han pekar på att socialtjänsten inte behöver förlita sig på enskilda mått, utan kan inspireras av hur skolan arbetar med övergripande mål och flera indikatorer för att följa utveckling över tid.

Det kan till exempel handla om skolkontinuitet under placering, trygghet och trivsel, måluppfyllelse för insatsen, avslutsorsaker och vad som händer efter avslutad vård eller stödinsats.

– En enskild indikator kan sällan avgöra om en insats varit framgångsrik. Men flera indikatorer, följda över tid och tolkade tillsammans, kan hjälpa oss att se mönster, identifiera risker och utveckla kvaliteten i arbetet.

Samarbete mellan kommuner och utförare behövs

Samtidigt finns en viktig begränsning: utförares insyn i klientens situation upphör ofta när insatsen avslutas.

– Det innebär att vi ofta saknar en central del av kunskapen – hur det faktiskt går för individen över tid. Därför krävs ett närmare samarbete mellan uppdragsgivare och utförare om vi ska skapa en mer långsiktigt kunskapsstyrd vårdkedja, säger Simon Ezra.

Han välkomnar det pågående utvecklingsarbetet med ett kommande socialtjänstdataregister, särskilt planerna på att inkludera uppgifter om utförare, och efterlyser ett skyndsamt arbete med att utveckla och inkludera utfallsrelaterade uppgifter i registret.

Ett sådant register skulle kunna stärka både uppföljning, lärande och kvalitet i hela välfärden.

– Att mäta är inte att förenkla mänskliga öden. Det är att ta ansvar för att den kunskap som skapas i mötet med barn och unga inte stannar i enskilda verksamheter, utan blir ett gemensamt underlag för lärande, utveckling och bättre beslut.