Humana rustar beredskapen för krislägen
Inom Humana pågår en bred satsning för att bidra till välfärdens krisberedskap. Under september utbildas chefer runt om i landet i hur de kan förbereda sina verksamheter och agera i ett krisläge.
Deltagare i en av utbildningsdagarna om kris och beredskap.
Hela Sverige stärker sin beredskap. Kommunerna får från 1 januari 2027 ett utökat ansvar – och ett välfärdsföretag som Humana behöver ta sin del av det ansvaret, för att viktiga välfärdsverksamheter fungerar även i krissituationer.
– Vi är redan duktiga på att hantera kriser när de uppstår och har en stor tillit till varandra. Det här arbetet handlar framför allt om att bli ännu bättre förberedda – och om att skapa trygghet för klienter, medarbetare och chefer även när verksamheten utsätts för stora påfrestningar.
Det säger utvecklingschef Amelie Gustafsson, som leder arbetet. Satsningen på krisberedskap startade 2025 och har utvecklats tillsammans med pilotenheter och flera stödfunktioner. Hittills är fokus på Individ och familj samt äldreomsorgen.
Konkret material om konkreta frågor
Beredskapen handlar om mycket konkreta frågor: hur verksamheten säkrar tillgång till vatten, mat, medicinska förnödenheter och hygien, el och värme, IT och telefoni, fungerande avlopp samt bemanning vid längre störningar eller kriser.En viktig utgångspunkt har varit att beredskapen måste fungera i praktiken.
– Tidigare har vi haft olika styrdokument och stödmaterial för olika verksamheter. De ville vi uppdatera, samla och göra ännu mer användbara. Vi måste uppfylla alla de krav som ställs, men då är en grundförutsättning att materialet är hanterbart och hålls levande ute i verksamheten.
Resultatet är bland annat ett konkret beredskapsmaterial för verksamheterna och en manual som hjälper cheferna att planera för olika situationer. Materialet finns också i fysisk form, en “krispärm”, så att viktig information är tillgänglig även om digitala system inte fungerar.
Framtagandet av pärmarna har skett hos Palmbladsgatans dagliga verksamhet som arbetat intensivt hela sommaren.
Omfattande satsning
Totalt berörs cirka 250 enheter och 400 krispärmar kommer att spridas.
Att alla chefer inom Individ & Familj utbildas under en heldag om kris, beredskap och kontinuitet är en ovanligt omfattande satsning. Ambitionen är att inte bara ha planer på plats, utan att bygga kunskap, trygghet och en gemensam beredskap i hela organisationen.
Når man resultat? Givetvis följs satsningen upp. De första mätningarna visar en tydlig ökning av hur informerade och trygga cheferna känner sig i sin roll i kris- och beredskapsarbetet.
– Våra chefer är vana vid att lösa svåra situationer. Nu får de ännu mer kunskap, struktur och möjlighet att lära av varandras erfarenheter, säger Amelie Gustafsson.
Både teori och praktik
En av deltagarna är Marcus Jönsson, verksamhetschef för äldreboendet Södra Centralgatan i Gävle, som var nöjd med en matnyttig och trevlig utbildning. Trots ett välfyllt program var det omfattande materialet lätt att ta till sig.
– Upplägget var välplanerat. Jag uppskattade balansen mellan kärnfull teori och anpassade övningar och att vi fick jobba utifrån ett färdigt material istället för att uppfinna hjulet på nytt. Trots det allvarliga ämnet bjöds det på en gemytlig stämning och mycket skratt.
Satsningen handlar inte bara om en utbildningsdag och en pärm; arbetet fortsätter på hemmaplan. Centralt fortsätter Amelie Gustafsson samtidigt att utveckla beredskapsarbetet. Nästa steg är bland annat att utveckla material för verksamheter där stödet ges i människors egna hem.
En del av samhällsuppdraget
För Humana är krisberedskap också en del av samhällsuppdraget. Våra verksamheter är en del av välfärden. Som företag vill vi ta vårt ansvar och vara en del av lösningen för en starkare beredskap. Därför behöver vi både ta ansvar för det vi själva kan påverka och samarbeta med kommuner och andra aktörer kring det som kräver gemensamma insatser.
Samarbetet utgår från var en verksamhet är geografiskt belägen, vilket handlar om 85 kommuner även om Humana naturligtvis har avtal med många fler.
– Vissa delar av beredskapen löser vi bäst själva, andra behöver lösas tillsammans lokalt i den kommun man verkar i. Framåt behöver vi bli tydligare med vem som ansvarar för vad ute i kommunerna – och framför allt hur vi arbetar tillsammans när en kris faktiskt inträffar.
Våra chefer är vana vid att lösa svåra situationer. Nu får de ännu mer kunskap, struktur och möjlighet att lära av varandras erfarenheter
Amelie Gustafsson
Några kommentarer från utvärderingarna
– Det blir en bra start att sätta igång på riktigt. Nu känns det mycket lättare att dra igång och beta av område för område.
– Bra kombination av teoretisk genomgång blandat med gruppövningarna för att få möjlighet att använda den kunskap man precis hade fått till sig.
– Väldigt välplanerat och informativt. Uppskattade extra mycket att få kontakt med mina "Humanagrannar".
Amelie Gustafsson med Humanas "krispärm" som tagits fram för beredskapsarbetet.
Fakta: Ökat kommunalt ansvar för beredskap
En ny lag för kommuners och regioners beredskap ställer från 1 januari 2027 högre krav (Regeringen Länk till annan webbplats.). Kraven på kommunerna påverkar i nästa led alla aktörer som verkar inom de kommunalt finansierade välfärdsverksamheterna, och kräver samverkan. Lagen innebär bland annat:
Ett övergripande krav ställas upp i lagen på att kommuner och regioner ska ha en robust och likvärdig förmåga att upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Nya målsättningar sätts också upp, bland annat:
Kommuner och regioner bör på sikt kunna upprätthålla verksamheter av grundläggande vikt för människors liv och hälsa under minst två veckor, med användning av främst egna tillgängliga resurser.
Kommuner och regioner bör också under den kommande femårsperioden (2027–2032) ha som målsättning att – under minst två veckor och med användning av egna tillgängliga resurser – kunna upprätthålla måltidsverksamhet i förskolor, skolor och fritidshem, särskilda boendeformer för äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt sjukvårdsverksamheter där patienterna är intagna på vårdinrättningar.