Sexuell beteendeproblematik - här får pojkarna hjälp i tid
Barn som utvecklar problematiska sexuella beteenden har ofta svåra erfarenheter bakom sig På Boberg HVB är trygghet, behandling och en stabil vardag alla delar av lösningen för pojkarna.
Erika Haanaes, föreståndare och verksamhetschef
För många av de pojkar som kommer till Boberg HVB handlar problemen om betydligt mer än ett enskilt beteende. Bakom finns ofta trauma, omfattande omsorgssvikt, utsatthet, svårigheter i skolan och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Även om barnen har agerat ut sexuellt kan grundproblematiken se väldigt olika ut. Därför måste vi förstå vad just det här barnet behöver och inte fastna i beteendet, säger Erika Haanaes, verksamhetschef på Boberg HVB.
Boberg har under de senaste åren ställt om verksamheten och tydligare specialiserat sig på pojkar mellan 10 till 13 år med problematiska sexuella beteenden. För Erika Haanaes, som har lång erfarenhet av arbete med barn och unga gällande frågor om identitet, sexualitet och inkludering, är målgruppen också nära kopplad till något hon länge burit med sig: att hjälpa barn tidigt är en viktig del av lösningen. En del av att ge alla barn en chans.
Tidiga insatser kan förändra mycket
Trots att barnen som kommer till Boberg är unga kan de redan ha hunnit uppleva flera uppbrott. Några har flyttat mellan familjehem eller andra verksamheter där placeringen inte fungerat.
Det är en utveckling Erika gärna skulle se brytas tidigare.
– Ibland tänker man att ett barn är för ungt för HVB eller att familjehem alltid ska vara det första alternativet. Men för vissa barn kan det behövas en period med mycket trygghet, närvarande vuxna och kvalificerad behandling för att förstå vad barnet faktiskt behöver. Då kan också nästa placering få bättre förutsättningar att lyckas.
En placering på Boberg kan därför handla både om behandling och om att skapa stabilitet. Att få en fungerande skolgång, en strukturerad vardag och möjlighet att bygga relationer till trygga vuxna.
Ju tidigare vi kan hjälpa ett barn att hitta andra sätt att hantera känslor, relationer och gränser, desto bättre förutsättningar finns det framåt.
Erika Haanaes
Behandlingen börjar med att förstå barnet
Alla barn som placeras på Boberg möter verksamhetens psykolog, som är knuten till boendet genom Humanas mottagning Cureum. Psykologen gör en första kartläggning och kan därefter anpassa behandlingen efter barnets behov.
Det kan exempelvis handla om traumafokuserad KBT, övergreppsspecifik behandling eller andra insatser. Kartläggningen är också viktig för att upptäcka sådant som inte varit tydligt vid placeringen.
– Socialtjänsten kan ha en bild av vad barnet behöver när det kommer till oss. Vår uppgift är att gå vidare och försöka förstå hela barnet. Det kan finnas trauma, NPF eller andra svårigheter som vi också behöver ta hänsyn till.
En viktig del i Bobergs arbetssätt är att psykologen inte arbetar vid sidan av verksamheten. Hon träffar barnen, handleder personalen och kan följa barnen även i deras vardagsmiljö.
Det gör att behandlingen kan fortsätta också mellan samtalen.
– Ett barn kanske behöver träna på att sätta ord på en känsla i stället för att agera på den. Då behöver de vuxna runt barnet förstå samma sak och kunna hjälpa till i stunden. Det är en stor styrka att behandlingen och vardagen hänger ihop.
Gränssättning utan att skapa skam
Arbetet med problematiska sexuella beteenden kräver både kunskap och varsamhet. En viktig del är att kunna skilja mellan sådant som är en del av en normal utveckling och sådant som faktiskt innebär risk eller behöver behandlas.
– Vi får inte börja se risker i allting. Då kan vi i stället skapa skam och stigma. Barnen behöver hjälp att förstå integritet, gränser, samtycke och hur man kan vara nära andra på ett tryggt sätt.
Frågorna kan ibland vara mycket konkreta. Hur visar man att man vill ha närhet? Hur märker man att någon annan inte vill? Hur är man en bra vän? Hur tar man hand om sin egen kropp och sin egen integritet?
För yngre barn behöver samtalen ofta börja just där.
– Många av de här barnen behöver få lära känna sina känslor och sätta ord på dem. Vad känner jag nu? Vad kan jag göra med den känslan? Det kan vara avgörande oavsett om barnet tidigare har reagerat sexuellt, aggressivt eller på något annat sätt.
En fungerande vardag är också behandling
På Boberg finns flera behandlingsmetoder och strukturerade arbetssätt. Men Erika återkommer gång på gång till något betydligt mer vardagligt.
Att få gå i skolan. Äta middag tillsammans. Vara ute i skogen. Spela fotboll, åka skidor, gå på scouterna eller fiska.
– Vi pratar mycket om metoder i vården, och de är viktiga. Men vi får inte underskatta betydelsen av att få en fungerande fritid, hitta intressen och bara få vara barn.
Hon berättar om en av de yngre pojkarna som nyligen drog upp sin första fisk.
– Du skulle ha sett hans ögon. Det var en jättestor sak för honom.
Det kanske inte låter som behandling, men Erika ser det som en del av samma arbete. Barn som levt länge i otrygga eller gränslösa miljöer behöver också få möjlighet att upptäcka vilka de själva är utanför det som har hänt dem.
– Det handlar om att bygga på med andra erfarenheter. Trygga vuxna, sunda relationer, skola, fritid och sådant som barnet själv tycker om. Att få hitta sig själv i ett annat sammanhang.
Målet är att barnet ska kunna gå vidare
För några barn är nästa steg ett familjehem. För andra kan det, när både barnet och föräldrarna är redo, vara möjligt att flytta hem igen.
Erika berättar om barn som kommit till Boberg med mycket gränslösa beteenden men som med tiden fått hjälp att förstå integritet, relationer och egna och andras gränser. Flera av dem kunde senare flytta vidare till familjehem där det fortsatt att fungera bra.
Det är också så hon ser Bobergs uppgift.
Inte som en slutstation, utan som en möjlighet att skapa de förutsättningar som behövs för nästa steg.
– Det sorgliga är när ett barn redan i tio- eller elvaårsåldern hunnit vara med om flera misslyckade placeringar. Ibland behöver vi våga sätta in mer stöd tidigare. Om vi kan skapa trygghet, förstå behoven och ge rätt behandling tidigt kan vi också ge barnet en bättre chans att lyckas vidare.
På Boberg handlar det därför lika mycket om det som ska komma efter placeringen som om tiden på själva boendet.
Att ett barn ska kunna lämna med fler erfarenheter av trygghet än när det kom – och med bättre förutsättningar att fortsätta vara just barn.
.webp)
Om Boberg HVB
Målgrupp: pojkar 10-13 år
Antal platser: 6
Kommun: Säter