Sex av tio utvärderar de inte ungas egna upplevelser av insatserna - men det går framåt

Det är glädjande att fler kommuner i år har infört ett systematiskt system för att utvärdera barn och ungas egna upplevelser av insatserna.

Den här frågan lyfte vi på Rädda Barnen och Humana fram som profilfråga i Barnbarometern för 2017, som vi gav rubriken “Lyssna på barnen!”. Och det är glädjande att se att det har rört på sig rejält i frågan under året som gått.

2017 var det 23% av de deltagande kommunerna som svarade ja på frågan om de hade ett systematiskt arbetssätt för att utvärdera barn och ungas egna upplevelser och 60% som svarade nej. I år är det 37% ja och 55% nej. Resultaten går således åt rätt håll, och med ett ganska stort kliv. Det är dock oroväckande att majoriteten, likt 2017, svarar nej på frågan. 

55% av kommunerna svarar att de inte systematiskt utvärderar de upplevda insatserna. Att utvärdera och följa upp hur barn och unga själva upplever att de blivit behandlade och bemötta är viktigt för att ha en möjlighet att systematiskt förbättra arbetet. Visserligen är siffran på kommuner som svarade nej på den här frågan lägre än 2017 då den låg på över 60%. Antalet kommuner som svarade ja var 2017 30% och 2018 har den ökat till 36%. En förbättring har således skett men det går väl långsamt.

Många kommuner som har systematiserat sitt arbete med utvärdering av barn och ungas egna upplevelser vid beviljade insatser arbetar med BBiC, Barns Behov i Centrum. BBiC är ett utbildningsmaterial som används på både nationell, regional och lokal nivå och som fungerar som ett stöd för löpande uppföljning med barnet under den pågående insatsen.

Många kommuner anger även att de systematiskt samtalar med barnen och familjehemmen för att få direkt återkoppling kring deras upplevelser.

Så kallade brukarundersökningar i SKL:s regi nämns även av ett antal kommuner. Bland annat omnämns ”Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården” där kommunförbundet Västernorrland tillsammans med kommunerna Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik och Bräcke har utvecklat en modell för att ta tillvara barn och ungdomars erfarenheter av att möta socialtjänsten. Detta kallar de ”Västernorrlandsmodellen” och den bygger på intervjuer med barn och unga som haft kontakt med socialtjänsten. I intervjuerna frågas barn och unga om deras erfarenheter av insatser och även om deras idéer till förbättringar. Detta är ännu ett gott exempel där kommuner samverkar för att uppnå förbättring. För att dra parallellen till fjolårets barnbarometer har den här sammansättningen tagit till sig uppmaningen att lyssna på barnen.