Det blir i praktiken omöjligt att tillgodose barnets bästa om barnets egna upplevelser inte fångas in på ett bra sätt. Det försvårar också utveckling av arbetsmetoder och insatser. När barnet självt inte ges utrymme att på ett systematiskt sätt komma till tals. Att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser.
De kommuner som har uppgett att de arbetar systematiskt med detta. Har fått en uppföljande fråga om på vilket sätt de gör det. Flera kommuner uppger att de arbetar enligt UBU-metodiken (uppföljning av barn och unga). Andra hänvisar till BBIC (barnets bästa i centrum, ett av socialstyrelsen framarbetat arbetssätt). Brukarenkäter är också vanligt förekommande bland dessa kommuner. En del uppger att de följer upp med hjälp av ORS/SRS (outcome rating scale/session rating scale).
Sammantaget finns det ett antal metoder för att systematiskt arbeta med att utvärdera barn och ungas egna upplevelser av insatser. Det stora antalet kommuner som inte arbetar med detta idag. Kan dra lärdom av andra kommuner som har hittat verktyg för hur man kan inkludera barn och ungas upplevelser. För att utvärdera och förbättra verksamheten.