Sammanfattning dag 2, 26 maj - dom meddelas 21 juni 13.00
En mörk bild av assistansreformens framtid har målats upp idag om beslutet går åt fel håll. Bland annat varnas för att anordnare redan idag vidtar integritetskränkande åtgärder mot kunder för att de är oroliga för att myndigheterna annars kommer att dra deras tillstånd.
Det har varit stort fokus på själva reformen dag två, och hur Humana arbetar för att upprätthålla syftet med LSS. När Sophie Karlsson från Intresseföreningen för Assistansberättigade vittnade fick hon frågan om varför hon tror att åtta av tio assistanskunder har valt ett annat alternativ än kommunen. Svaret kom snabbt.
– Det våra medlemmar säger är att de inte får samma nivå av självbestämmande. Hos en privat anordnare får man ofta större insyn i ekonomin och möjlighet att själv välja sina assistenter. Kommunen begränsar också ofta möjligheten att resa.
Integritetskränkande åtgärder av rädsla
Humanas tidigare kvalitetschef Anna Sjöholm Hultblad är inne på samma sak. Hon menade att det är självklart att en kund ska ha en genomförandeplan, men kunden själv måste ha stort inflytande vad som står i den utifrån den valfrihet som LSS fastslår. Sophie menade att den friheten nu riskerar inskränkas. Hon pratar med anordnare som är oroliga för att göra fel och hamna i Humanas situation. De kan därför sätta in integritetskränkande åtgärder för att säkerställa att det inte fuskas, något som är mot lagen.
– Vi tycker bra om IVO, de gör ett viktigt jobb och vi jobbar gärna vidare med dem, men här går det åt fel håll. De leder till att de som har assistans är rädda för att göra fel och bli av med sin assistans, sade Sophie.
Anmälningar väsentligt ändrade förhållanden
Ett återkommande tema i IVO:s återkrav är att Humana borde ha anmält ”väsentligt ändrade förhållanden” hos kunder. Samtidigt kan inte Försäkringskassan svara på vad det är. Sanningen är att Humana gör cirka 150 anmälningar per år, huvudsakligen via juristerna. Av dem leder cirka 80 procent inte till någon förändring, 5 procent leder till utökning, 5 procent till en minskning av beslutet och 5 procent till indragning av beslutet. Utifrån det kan man sedan fråga sig om Humana snarast överanmäler ändrade förhållanden?
Förutom Anna Sjöholm Hultblad och Sophie Karlsson vittnade även Humanas nuvarande kvalitetschef, Marika Lindblom och driftchef Jon Kettis. Humana har aldrig påstått att vi bedriver en perfekt verksamhet, det vi säger är att det är fullkomlig oproportionerligt att som en direkt åtgärd dra in tillståndet, det finns flera åtgärder att i så fall ta till innan man drar in tillståndet.
Dom meddelas den 21 juni klockan 13.00. Mer info kommer de kommande veckorna.
Sammanfattning dag 1, 25 maj
Assistansens tillstånd: Få frågor från IVO
Dag ett av de muntliga förhandlingarna är nu över. Fyra av Humanas medarbetare har berättat om personlig assistans generellt och mer specifikt om hur vi arbetar. Något överraskande ställde IVO knappt några frågor alls.
Efter inledningsanförandena på dagen frågades Humana Assistans chefsjurist Josefin Mikaelsson ut av Humanas juridiska team i nästan två timmar. Efter det affärsområdeschef Andreas Westlund, kvalitetsdirektör Hans Dahlgren och HR-chef Karin Larsson. Sammantaget har alla fyra fått totalt två frågor från IVO.
Två intressanta exempel från dagen
Humanas juridiska ombud inledde med att säga att de har blivit personligt berörda av såväl de kunder som berörs av ärendet som av anordnarnas svåra situation. De lyfte flera exempel, bland annat:
Humana lastas trots att vi försökt göra rätt för oss
- Humana inser att vi har fått för mycket pengar för utförd assistans
- Humana skickar pengarna tillbaka pengarna till Försäkringskassan, FK.
- FK hälsar att de inte har skickat ett återkrav vilket gör att Humana därför inte kan skicka tillbaka pengar. FK skickar därför tillbaka pengarna till Humana.
- En tid senare skickar FK ett återkrav på samma belopp som Humana redan tidigare har försökt att skicka till FK.
- Humana betalar in pengarna på nytt.
- Det exemplet finns sedan med som ett exempel bland de 27 återkrav som visar på bristen på lämplighet att driva assistans.
Exempel 2: Vad är ett missförhållande
Här höjde ombudet rösten en aning och hävdade att IVO svävar i en villfarelse att andra myndigheter rapporterar missförhållanden som redan är utredda och klara. I själva verket är det MÖJLIGA missförhållanden som man ber IVO utreda – vilket de inte gör. Som exempel skulle det kunna vara en otillåten begränsningsåtgärd, något som givetvis inte ska förekomma, men där verkligheten kan se ut på ett annat sätt. Om en förälder låser dörrar för ett hens barn inte ska skada sig så är det en otillåten skyddsåtgärd men ändå nödvändigt för att skydda sitt barn. Den typen av etiska dilemman tar inte IVO hänsyn till.
Vad krävs egentligen för att få driva assistans?
Måste en verksamhet vara helt perfekt för att få tillstånd? Inga avvikelser, inga misstag, ingenting? Om så är fallet är det bara kommunerna som kan driva personlig assistans. Inte för att de är perfekta utan för att deras verksamhet inte är tillståndspliktig. I slutänden är det brukarna som drabbas, vars valfrihet plötsligt är borta tillsammans med grundtanken med hela reformen. Det är det som står på spel.
Frågan är också vad som är IVO:s eget ansvar för tillsyn, kan de fatta så omfattande beslut utan att göra egna utredningar?
Den 26 maj fortsätter förhandlingarna med fyra ytterligare vittnen och slutanföranden från båda parter.
