Forskning och evidens inom lågaffektivt bemötande

Vad säger forskningen?

Forskning som relaterar till LAB visar att lågaffektiva strategier kan minska utagerande beteenden, öka tryggheten och förbättra relationer i olika typer av verksamheter – framför allt inom skola, LSS, HVB och psykiatri. Några centrala forskningsområden som LAB bygger på:

• Affektteori och affektsmitta
  Forskning visar att känslor smittar – särskilt i stressade eller konfliktfyllda situationer. När vuxna behåller sitt lugn påverkar det hur individen reagerar. (Tomkins, Nathanson, m.fl.)
  
• Stress och lågaffektiva miljöer
  Hög stress försämrar individens exekutiva funktioner, som impulskontroll, planering och socialt samspel. En låg-affektiv miljö hjälper individer att återfå kontroll. (Bruce Perry, Ross Greene, m.fl.)
  
• Neuropsykiatri och pedagogik
  LAB är särskilt effektivt i arbete med personer med ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning, där krav ofta överstiger förmåga. (Tony Attwood, Bo Hejlskov Elvén, m.fl.)
  
• Traumamedvetet bemötande
  LAB överlappar i många delar med trauma-informerade arbetssätt: fokus på trygghet, förutsägbarhet och att undvika re-traumatisering. (Bessel van der Kolk, Judith Herman)
  

Finns det evidens?

Lågaffektivt bemötande som begrepp är inte en enskild "manualbaserad" metod, vilket gör att det inte har utvärderats i klassiska randomiserade kontrollerade studier i sig. Däremot finns en växande mängd studier, utvärderingar och kvalitativa analyser som visar goda effekter av lågaffektiva strategier:

• Minskad användning av begränsningsåtgärder (t.ex. fasthållning, avskiljning)
  
• Ökad trygghet och trivsel i arbetsmiljöer
  
• Minskad personalomsättning och stress hos personal
  
• Ökad skolnärvaro och minskad frånvaro
  
• Stärkt relation mellan personal och brukare/elever
  

Flera kommuner och regioner har dokumenterat positiva effekter av att införa LAB i sina verksamheter – bland annat inom socialtjänst, LSS, barnpsykiatri och skola.

LAB i samspel med andra metoder

LAB utesluter inte andra arbetssätt – tvärtom. Det kan kombineras med exempelvis:

• Tydliggörande pedagogik
  
• Lågaffektiva inslag i IBIC, ESL, TEACCH eller TMO
  
• Kognitivt stöd och hjälpmedel
  
• Motiverande samtal och lågaffektivt ledarskap
  

Beprövad erfarenhet – tusentals yrkesverksamma

LAB är idag en integrerad del av arbetet i många skolor, HVB, LSS-boenden och psykiatriska verksamheter runt om i Sverige. Tusentals professionella använder metoden varje dag. Den praktiska erfarenheten av vad som fungerar, i kombination med teoretisk förankring, gör LAB till ett väl underbyggt och brett förankrat förhållningssätt.