Nationella anhörigdagen: ”Agnes har lärt mig vad som är viktigt på riktigt”
Publicerad: 2021-10-06Att vara anhörig är inte något man väljer. Plötsligt står du inför faktum att ha en närstående med stora behov, och den som ska hjälpa till är du. För Anna Pella var det dottern Agnes som innebar att livet fick en annan riktning.
I dag är det den nationella anhörigdagen. Det är en dag när vi uppmärksammar de 1,3 miljoner människor som tar hand om sin partner, sina föräldrar, sina barn eller annan närstående. Utan dem skulle samhället kollapsa. Samtidigt kan man inte prata om dem som en homogen grupp. Någonstans faller det sig mer självklart att ta hand om en ålderstigen förälder än att ta hand om ett barn med funktionsvariation. När Anna Pella fick sin första dotter, Agnes, fick hon ett besked som nyblivna föräldrar drömmer mardrömmar om.
– Vi fick tidigt besked att Agnes saknade en bit av hjärnbalken. Hur det skulle påverka henne kunde de inte säga, men vi förstod att det var allvarligt. Det var som att golvet öppnade sig, jag föll handlöst, berättar Anna.
”Jag ville bara fly och börja om”
Agnes behov var så stora att hon fick personlig assistans redan vid sex månaders ålder, något som är väldigt ovanligt. Det var en svår tid, Agnes hade svår kolik, hon sov dåligt, hade svårt att andas och kräktes så mycket att de var oroliga för att hon skulle få i sig tillräckligt med näring.
– Jag ville bara fly och börja om, kanske var det bäst om Agnes bara fick somna in.
Mörka tankar som Anna kunde dela med sin man Anders, men knappast med några andra. Det var först i mötet med andra föräldrar i liknande situation som de förstod att det inte var ovanligt att tänka så. Efter ett par år var den initiala krisen över, men enkelt har det inte varit. Hon är väl medveten om att det är vanligt att föräldrar till barn med funktionsvariation fårutmattningssyndrom, något som även Anna har fått känna på. Det är också vanligt med skilsmässa.
”Agnes har lärt mig vad som är viktigt på riktigt”
– Men vi har klarat oss, och jag vill gärna dela med mig av våra erfarenheter till andra. Även om det fortfarande kan det vara tufft finns det samtidigt en väldig glädje, Agnes lever och vi får ha varandra.
Anna är tydlig med att det är den personliga assistansen som har gjort livet möjligt och understryker att Agnes är hennes egen mindfulnessinstruktör.
– Livet med Agnes har lärt mig vad som är viktigt på riktigt, hon tvingar mig att vara här och nu. Vi strävar inte längre efter självförverkligande, vi är nöjda om vardagen flyter på och försöker njuta av det.
I dag skänker vi en tanke till alla anhöriga
Anhöriga har många tunga historier att dela med sig av. Att inte bli igenkänd av sin mamma, att få tillbringa ålderdomen i hemmet i stället för på de planerade resorna, men där finns också mycket hopp och glädje. Om barnet som faktiskt överlevde, om maken som kanske inte kör bilen till Italien men är godmodigt sällskap till den lokala puben. Till alla er som gör en insats, för att ni vill och för att ni måste, heja er!
Vill du lyssna till Anna Pella så kan du göra det redan i dag på en digital föreläsning, kl 12.00–13.00. Anna har bland annat gett ut flera barnböcker om Funkisfamiljen och är utsedd Folke Bernadotte stipendiat.