Ukrainska flyktingar på plats på äldreboendet Åby ängar

Ann-Sofie Ahlén
Hej Ann-Sofie Ahlén, Humana har öppnat ett av våra äldreboenden för flyktingar, hur kom det sig och vad ingår i det? 
– Vi hade lediga lägenheter i några av våra egen regi-verksamheter och när Migrationsverket publicerade sin upphandling lämnade vi flera anbud, både Äldreomsorg och Individ och familj. Tyvärr avbröt Migrationsverket upphandlingen, men med Vallentuna kommun kunde vi få avtal genom direktupphandling. Där bor nu närmare 60 ukrainska gäster i åldrarna 1-80 år på ett eget våningsplan med egen ingång. Måltider och förbrukningsartiklar ingår.
  
Hur har det gått? 
– Över förväntan! De bor familjevis i enrumslägenheter med stora badrum och delar på kök och vardagsrum och har tillgång till gården med cyklar och leksaker. Vi har småbarnsfamiljer, tonåringar, medelålders par och äldre. Alla är från Ukraina och har fått sina liv totalt förändrade. 
   Klart det är traumatiskt att fly sitt land, vara orolig för anhöriga och sakna vänner, skola och jobb. Det kan vara påfrestande att bo i korridor och leva i ett sammanhang där allt är nytt, men de gör det med bravur. De har organiserat städgrupper och är ansvarsfulla och måna om varandra och om lokalerna som är sprillans nya. 
  De flesta vill återvända så snart det blir fred, men vi ser också ett ökat intresse att lära sig svenska, hitta jobb och bli en del av samhället. Jag hoppas att vi kan ordna rekryteringsträffar för dem inom kort.
  
Hur har ni löst det med allt praktiskt? 
– Vi har servicevärdar på plats under dagtid alla dagar i veckan. En av våra servicevärdar arbetade redan i huset och bad om att få jobba med våra ukrainska gäster. Övriga har vi nyrekryterat för uppdraget. Vi är särskilt glada över att vi hittat en ukrainsk medarbetare som talar svenska, ukrainska och ryska. Hon har varit viktig och ställer upp även utanför arbetstid. 
 
Kan du ge exempel på utmaning och solskenshistoria? 
– Det finns så många solskenshistorier, de ställer upp för varandra och är oerhört generösa. De bakar gärna och bjuder på ukrainska bakverk och den ukrainska soppan borsjtj.  
   Vi får också höra många historier om chocken när kriget bröt ut. En ungdom var i skolan när flyglarmet gick. Han skyndade sig att hämta sin dator, precis då slog en raket ner i närheten och alla fönster krossades. Han klarade sig mirakulöst och kunde ta sig ut. Senare samma dag raserades hela skolan av raketer. De skickade bilder till hans moster i Moskva som vägrar att tro på dem och anklagar dem för att ha redigerat bilderna. Flera av de boende har brutit kontakten med sina ryska släktingar då de blir anklagade för att ljuga om kriget. Det har man ju läst om, men det berör på ett annat sätt när man hör det direkt från de drabbade personerna. 
   I veckan var många oroliga över raketattackerna som drabbat stora delar av Ukraina (Putins hämnd efter Krimbron). De vuxna satt med mobilerna och messade anhöriga och vänner för att säkerställa att alla de känner lever. 
 
Vad är din egen roll i det här? 
– Jag har varit en del i migrationsprojektet sedan start i och med att jag är anbudsansvarig, men projektet har letts av vår projektledare Hanna Göthlin. Hon har varit en viktig del i migrationsmottagningen och var på plats hela sommaren när de flyttade in. Nu har hon dock gått vidare till nya projekt inom Humana och jag har tagit över som ansvarig. Det innebär allt från inköp till bemanning, samt att hjälpa de boende med stort och smått.

"En liten flicka håller just nu på att lära sig gå. Hon kryper till väggen och ställer sig upp och kan sedan gå långt i våra korridorer. Hennes pappa har hon inte träffat sedan hon var fem månader, men hon har sitt syskon, sin mamma och sin mormor med sig. Hon en riktig solstråle och hennes mamma är en riktig kämpe som säkerställer sina barns säkerhet." berättar Ann-Sofie.