Tre av Humanas anställda jurister står och samtalar

Frågor och svar om LSS-utredningen

Tillbaka till lss-utredningen

Här finns frågor och svar om LSS-utredningen. Vi fyller på med fler frågor och svar löpande.

  1. LSS-utredningen är en Statlig Offentlig Utredning (SOU). När Regeringen vill ta reda på mer om något, eller ta fram underlag inför ett beslut, kan den tillsätta en utredning.

    Regeringen ger utredningen direktiv. Direktiven är en instruktion om vad som ska utredas. Direktiven styr utredningens arbete.

    Det är inte säkert att det som utredningen kommer fram till också blir ny lag. Det är ganska vanligt att hela eller delar av en utredning inte leder vidare.

    Den förra LSS-utredningen pågick mellan åren 2004-2008 och föreslog en rad förändringar inom LSS, men ingen Regering har valt att gå vidare med något av dessa förslag. 

  2. LSS-utredningen fick bland annat i direktiv att ta fram förslag som minskar assistansersättningen och istället föreslår andra insatser enligt LSS.

    Anledningen var att man ville minska statens kostnader och flytta över dem till insatser som kommunen har ansvar för att finansiera.

  3. LSS-utredningen har följt direktiven och föreslår kraftiga minskningar i personlig assistans. De som inte längre har personlig assistans kommer i vissa fall kunna få hjälp genom tre nya insatser i LSS.

    Om man inte hör till dem som har rätt till de nya insatserna i LSS kommer man att kunna ansöka om hemtjänst eller särskilt boende istället.

  4. Först och främst måste man komma ihåg att det inte är säkert att ändringarna kommer att genomföras.

    Det här är ett förslag från en statlig offentlig utredning och för att förslagen ska bli verklighet krävs att Regeringen lägger fram ett förslag till ny lag för Riksdagen och sedan ska Riksdagen rösta ja till ändringarna. 

    Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda ikraft 1 januari 2022. Det ska vara en övergångsperiod på två år och under dessa år måste den som idag är beviljad personlig assistans antingen ansöka om personlig assistans på nytt eller ansöka om någon annan insats.

  5. Utredningen har arbetat utifrån Regeringens direktiv. Direktiven var att spara på den statliga assistansersättningen för att istället föreslå andra insatser i kommunal regi. Det är alltså på uppdrag av Regeringen som förslagen läggs fram.

  6. Både ja och nej. Kostnaderna för staten kommer att minska eftersom färre personer får rätt till assistansersättning.

    Kostnaderna för kommunerna kommer emellertid att öka eftersom utredningen föreslår nya insatser som ska finansieras och tillhandahållas av kommunerna.

    Utredningen förutspår att samhällskostnaden kommer att bli densamma, men kostnaderna flyttas alltså från staten till kommunen.

    • Statligt huvudmannaskap – Det enda positiva gällande assistansen eftersom det inte längre blir möjligt för stat och kommuner att försöka skjuta över ansvaret på varandra.
    • Schablon på 15 timmar för övriga behov – Det genomsnittliga assistansbeslutet har 60 timmar per vecka för övriga behov. Det kommer att få stora konsekvenser om besluten minskas med 75 %.

      Hjälpbehoven försvinner inte bara för att man beviljar mindre tid. Den assistansberättigade kommer att tvingas välja och prioritera mellan vilka behov som ska tillgodoses och vilka behov hen ska avstå från.

      Assistenten kommer att tvingas jobba snabbare. I praktiken kommer många att få beslut som inte går att använda. De får antingen förlita sig på frivilliginsatser från anhöriga eller flytta in på särskilt boende.
    • Ingen assistans för barn under 16 år – Barn under 16 år kommer under vissa omständigheter ha rätt till en ny insats som heter ”Personligt stöd till barn”. Personligt stöd till barn syftar till att tillgodose hela familjens behov när de får ett barn med stort omvårdnadsbehov.

      Det är alltså inte en insats med sikte på den enskildes självbestämmanderätt och integritet. En stor skillnad jämfört med personlig assistans är att i den nya insatsen kommer den fulla friheten att själv välja utförare och bestämma hur stödet ska ges inte att finnas kvar. De barn som inte får rätt till ”Personligt stöd till barn” kan eventuellt ha rätt till andra nya LSS-insatser, alternativt hemtjänst eller särskilt boende.
    • Det femte grundläggande behovet tas bort – Väldigt många personer i personkrets 1 (dvs. personer med autism, utvecklingsstörning eller autismliknande tillstånd) har sin rätt till personlig assistans kopplad till det femte grundläggande behovet.

      När det grundläggande behovet tas bort tas även rätten till personlig assistans bort. Vissa, men inte alla, personer som i dagsläget har sin personliga assistans beviljad utifrån det femte grundläggande behovet kommer istället att kunna beviljas en ny insats ”Stöd som förutsätter ingående kunskaper om den som får stödet”.

      En stor skillnad jämfört med personlig assistans är att i den nya insatsen kommer den fulla friheten att själv välja utförare och bestämma hur stödet ska ges inte att finnas kvar.
    • Personlig service med boendestöd – Den nya insatsen är en ”uppsamlingsinsats” som kommer att täcka upp för personer som inte längre har rätt till personlig assistans, inte kan klara sig med det assistansbeslut som beviljats, tidigare haft ledsagarservice och till viss del för personer som idag har insatser enligt annan lagstiftning.

      En stor skillnad jämfört med personlig assistans är att i den nya insatsen kommer den fulla friheten att själv välja utförare och bestämma hur stödet ska ges inte att finnas kvar.
    • 93,5 % av schablonbeloppet vid anhörigassistans – Schablonbeloppet används för att bekosta samtliga delar av den personliga assistansen. Dvs. lön och lönebikostnader, utbildningsomkostnader, arbetsmiljöomkostnader och andra assistansomkostnader.

      Den lägre ersättningen innebär att anhöriganställda inte kommer att ha samma förutsättningar som externa assistenter. Antingen måste lönen sättas lägre eller så tvingas anhöriga avstå från utbildning (alternativt bekosta den själv) och delta vid personalmöten och liknande på obetald tid.
  7. Ja, det kommer du att kunna få. Det ingick i utredningens direktiv att se över om det finns anledning att begränsa möjligheten att anlita ombud. Utredningen konstaterar emellertid att enskilda måste få anlita vilket ombud de vill och anställda hos assistansanordnare bör därför också få uppträda som ombud för kunder.