Bernt överlevde stroken men allt blev annorlunda. Han undviker rullstol så mycket han kan men stöder sig tungt på sin käpp.
Hans dåliga syn gör att han inte ser ojämnheter eller rörelser i sin väg vilket gör att skogspromenader inte är att tänka på längre. Han kan inte läsa tidningen eller se på TV mer än korta stunder, allt bara rör sig och även ljud är jobbigt.
– Om du ska få mig till IKEA får du hota mig med pistol, säger han och ler.
Att vara självständig och få tid för sig själv var viktigt för Bernt, något som är i princip omöjligt idag. Britten är en av tre assistenter som finns vid hans sida en stor del av dygnet. Samtidigt är de förutsättningen för att överhuvud taget kunna ha ett drägligt liv. Varje dag när vädret och väglaget tillåter går han promenader med hunden och assistenterna är duktiga på att veta när de behövs nära och när de ska backa ett steg.
– Det är det bästa med en bra assistent, de ger stöd men på ett sätt så att jag ändå får känna mig självständig för en stund.