"För mig är CP... ett ord, I guess?"

För mig är CP inget skällsord utan det är... ett ord, I guess? Jag tycker det är lite dubbelmoral av folk med CP att tycka det. Det är liksom "Jag har en CP-skada men CP är ett fult ord".

På ett sätt så förstår jag om man blir upprörd, när jag var yngre blev jag arg så fort någon sa CP till något. Men vissa saker får man lära sig att koppla bort för det är ju fett jobbigt att bli sur bara på grund av ett litet ord all the time. När jag tänker på ordet CP så tänker jag på STOLTHET. Jag brukar säga att jag inte är CP-skadad utan att jag har en CP-skada för jag låter det ju inte ta över mig och min personlighet, ja ni läsare känner mig. Men den minimala delen av mig som är CP är jag sjukt stolt över. Jag har klarat så mycket i mitt liv och om jag inte hade min CP hade jag ju ändå bloggat, tagit mig in på galor, läst media, ätit toast, snyltat hisskjuts av de med hisskort i skolan, älskat att skriva, varit hipster, haft samma politiska åsikt, haft typ samma vänner och varit beroende av Håkan Hellström, men min CP gör mig ju ändå lite mer annorlunda och jag gillar att vara annorlunda.

En grej som inte hade hänt om jag inte hade min CP är att jag troligen inte hade träffat alla mina underbara vänner som också har något handikapp för jag hade ju inte gått i en speciell skola. Så jag är mer glad än ledsen över att jag har min CP, faktum är att jag inte är ledsen alls."