Hem

Kontaktuppgifter

Kontakta oss

Fler kontaktuppgifter

Stärkt rätt till personlig assistans

Riksdagen har beslutat om att ändra i LSS och Socialförsäkringsbalken för att stärka rätten till personlig assistans, lagen i kraft den 1 januari 2023. Våra jurister reder ut begreppen om vad detta innebär och hur det påverkar möjligheterna till att få assistans.

Jobba hos oss

Letar du nytt jobb? Vi söker alltid bra folk, se alla våra 211 lediga tjänster!

Sök jobb

Introduktion till den nya lagstiftningen

Lagstiftningen ska återskapa rätten till personlig assistans för många som på grund av myndigheternas allt snävare tillämpning av assistansreglerna de senaste åren förlorat möjligheten att beviljas personlig assistans. Den nya lagen började gälla den 1 januari 2023. Det beräknas att 2 000 personer, varav cirka 400 barn, kommer att kunna beviljas personlig assistans med de nya reglerna. Dessutom kommer många som redan idag ha personlig assistans att ha rätt till mer assistans.

Lagändringen gäller dessa grupper: 

  • Personer med psykisk funktionsnedsättning som har behov av förebyggande stöd för att inte skada sig själv, andra eller egendom.
  • Personer som behöver aktiverings- och motivationsinsatser för att klara sina andra grundläggande behov. 
  • För barn där man inte längre ska använda godtyckligt föräldraansvar utan istället göra ett schabloniserat föräldraavdrag.
  • Personer som har behov av assistans för egenvård.

Förebyggande stöd

Detta är ett nytt grundläggande behov som skapats med syfte att kunna bevilja förebyggande insatser för att hindra personer med psykisk funktionsnedsättning att skada sig själv, andra eller egendom.

För att ha rätt till personlig assistans måste det föreligga behov av hjälp med “grundläggande behov”. I lagen beskrivs detta så här: “Med grundläggande behov avses stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.”
För att den hjälp som personen behöver ska anses vara ett grundläggande behov krävs det att den personliga assistenten hela tiden måste vara tillräckligt nära för att kunna vidta rätt förebyggande åtgärder. Det grundläggande behovet ska kunna beviljas både för enskilda aktiviteter och löpande över hela eller delar av dygnet.

Vilka förebyggande åtgärder som det kan vara fråga om ska bedömas individuellt men assistans ska beviljas oavsett stödets karaktär. Det finns inte heller något krav på att stödet ska vara av integritetskänslig karaktär.

Aktiverings- och motiveringsinsatser

Om den enskilde behöver aktiverings- och motivationsinsatser för att kunna få sina grundläggande behov tillgodosedda räknas tiden för dessa insatser med i tidräkningen för de grundläggande behoven.

För att ha rätt till personlig assistans måste det föreligga behov av hjälp med “grundläggande behov”. När det gäller till exempel måltider och hygien är det ofta fråga om praktiska insatser där den personliga assistenten utför hjälpen. Men i vissa fall kan personlig assistans beviljas när den personliga assistenten förmår den enskilde att själv utföra åtgärderna. I lagen beskrivs det så här: “Om den enskilde på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose ett grundläggande behov […] ska sådana insatser beaktas som en del av det grundläggande behovet.”

Aktiverings- och motivationsinsatser är alltså inte ett eget grundläggande behov, men om det behövs sådana insatser kopplat till något av de andra grundläggande behoven så ska den tid som behövs för aktivering och motivering räknas med när man beräknar det grundläggande behovets omfattning.

På vilket sätt som personen behöver aktivering eller motivering bedöms individuellt. Stödet ska emellertid beviljas oavsett sin karaktär, men det måste vara fråga om ett kvalificerat stöd. Med det menas att det måste vara något mer än vägledning, påminnelser och instruktioner. Det finns inte något krav på att det ska finnas behov av ingående kunskaper om personen för att det ska anses vara ett grundläggande behov.

Schabloniserat föräldraavdrag

Handläggarnas enskilda bedömningar tas bort och ett schabloniserat föräldraavdrag införs.

Alla barn har behov av hjälp från sina föräldrar. Personlig assistans för barn kan bara beviljas för det som går utöver den hjälp som även barn utan funktionsnedsättning behöver. Tidigare har det varit upp till varje handläggare att bedöma hur mycket av hjälpbehoven som ska anses vara “normalt föräldraansvar”.

Många har upplevt att den bedömningen varit godtycklig och att det har funnits stora skillnader beroende på vem som är handläggare och var i landet man bor. Även handläggare har uttalat att det är svårt att göra en rättvis bedömning. 

Den nya lagstiftningen tar helt bort den individuella bedömningen. Det gör nu istället ett schabloniserat föräldraavdrag som beror på hur gammalt barnet är.

Det finns ett antal hjälpbehov som är undantagna från föräldraavdrag. Dessa är:

  • Andning
  • Sondmatning
  • Grundläggande behov med stöd på grund av medicinskt tillstånd

Avdragen regleras genom förordning och framgår av följande tabell:

 

Stärkt rätt till personlig assistans för egenvård

Det finns ingen uttömmande uppräkning av vilken typ av egenvårdsåtgärder som utgör grundläggande behov. Det kan till exempel vara assistans för att uppmärksamma och hantera farliga tillstånd hos en person med epilepsi.

För att ha rätt till personlig assistans måste det föreligga behov av hjälp med “grundläggande behov”. Lagändringen innebär att det skapas ett nytt grundläggande behov som beskrivs så här: “Med grundläggande behov avses stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.”

Lagändringen i denna del hänger ihop med att det tidigare har varit möjligt att beviljas så kallad “medicinsk tillsyn” i vissa situationer, vilket domar från Högsta förvaltningsdomstolen 2015 och 2020 tyvärr satte stopp för. Genom den nya lagen är målsättningen att personer som har förlorat sin personliga assistans genom domarna åter ska kunna få rätt till insatsen. Till skillnad från vad som gällde före 2015 krävs det inte längre “ingående kunskap” vilket bör innebära att fler personer än tidigare kan anses ha grundläggande behov på grund av medicinska tillstånd.

Personlig assistans beviljas aldrig för hälso- och sjukvård, till exempel insatser som sjukvårdshuvudmannen har bedömt endast får utföras av utbildad personal såsom vid hemsjukvård. För att beviljas personlig assistans är det därför ett krav att det stöd som behövs har bedömts som så kallad egenvård. Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som den enskilde själv, eller med stöd av någon annan, till exempel en anhörig eller en personlig assistent, kan utföra.

Det finns inte någon uttömmande uppräkning över vilka hälsotillstånd eller vilka situationer som kan ingå i det nya grundläggande behovet. Det innebär att bedömning kommer ske från fall till fall. I förarbetena till lagen ges dock som exempel att hantera medicinteknisk utrustning, administrera och göra avvägningar om dosering av läkemedel eller ha tillsyn för att kunna uppmärksamma och vidta åtgärder vid olika farliga tillstånd, till exempel epilepsi.

För det här grundläggande behovet är det inte ett krav att hjälpinsatserna ska vara av integritetskänslig karaktär. Om det är ett barn som behöver personlig assistans ska det inte heller göras något schabloniserat föräldraavdrag.

 

Föreläsning om den nya lagstiftningen

Humanas chefsjurist Josefin Mikaelsson förklarar vad den nya lagen om stärkt rätt till personlig assistans innebär. Se hela föreläsningen kostnadsfritt. 

 

Kontakta oss

två händer som håller i en kopp med humanalogga på

Humanas assistansrådgivning

Jobba hos oss

Letar du nytt jobb? Vi söker alltid bra folk, se alla våra 211 lediga tjänster!

Sök jobb

Sidans innehåll

Sidans innehåll

Stäng innehållsförteckning