Hem 020-30 31 00 Växeln är öppen vardagar 8-17
Kontakta oss Fler kontaktuppgifter

Åtta skäl till att schablonbeloppet för personlig assistans behöver höjas

Publicerad: 2015-06-26

Nuvarande Regeringen följer i samma spår som den förra och verkar ha bestämt sig för att försämra förutsättningarna för en god assistans. I samband med att vi träffade riksdagsmannen Mikael Dahlqvist (S) som är medlem i Socialutskottet tog vi fram åtta argument för att höja assistansersättningen mer än planerat. Han lyssnade med stort intresse. Läs gärna du med och använd i samtal med de runtomkring dig, tillsammans kan vi påverka!

1. Skattepengar sparas genom att ersätta kooperativ och företag för de höjda arbetsgivaravgifterna

a. Kostnadsökningarna för alla kategorier av assistansanordnare - kommuner, kooperativ, egna arbetsgivare och företag - är väsentligt mycket högre än 4 kronor. Om regeringen menar allvar med sitt budskap att det ska vara lika villkor för alla. Kan man inte särbehandla kommunerna på det sätt som är föreslaget. Det vill säga att bara de kompenseras för de kraftigt höja arbetsgivaravgifterna. Att erbjuda lika villkor för alla innebär därtill en besparing för skattebetalarna

b. Enligt SKL gjorde kommunerna under 2013 en förlust på i genomsnitt 10 %. På den personliga assistansen (rensat för kostnader för sjuklöner med mera som beror på basansvaret för assistans). Flera kommuner har valt att lägga ut driften av den personliga assistansen på privata företag för att begränsa sina förluster

c. Kommunerna står idag som utförare av personlig assistans till endast 1/3 av de assistansberättigade. De 2/3 som utförs av kooperativ och företag innebär en besparing för skattebetalarna på ca 2 miljarder kronor per år

d. Om kooperativ och företag inte längre kan fortsätta kommer kostnaden för skattebetalarna att öka ytterligare

e. Slutsatsen är att man sparar skattepengar på att ersätta kooperativ och företag. För de höjda arbetsgivaravgifterna jämfört med att göra ingenting 

2. Kunderna kommer att uppleva det som ett svek

a. Att inte erbjuda lika ekonomiska villkor för alla assistansanordnare är att svika kunderna.

b. Valfriheten är själva fundamentet i assistansreformen. Att strypa de ekonomiska villkoren för andra anordnare än kommunerna. Innebär att man tar bort möjligheten för brukarna att själva välja vem som ska utföra assistansen

c. Mångfalden av assistansanordnare har skapat en sund konkurrens. Där brukarna väljer och väljer bort anordnare. Baserat på förmågan att tillgodose kundens behov och önskemål. Om mångfalden åsidosätts kommer detta att ge negativa konsekvenser för kvaliteten

d. Möjligheten att satsa på kompetensutveckling för de personliga assistenterna utifrån brukarens individuella behov kommer att gå förlorad

e. Stefan Löfven talade redan i regeringsförklaringen varmt om flera satsningar. På personer med funktionsnedsättningar och har sedan ofta upprepat detta 

3. Vinstnivån för privata företag är en myt; de seriösa företagen riskerar knäckas och de oseriösa får det lättare

a. De seriösa företagen, den absoluta merparten av företagen, har låga vinstnivåer

b. Det är ett fåtal oseriösa företag som kan ha vinstnivåer på både 20 och 30%. De sätter i system att utnyttja olika system

c. Om de ekonomiska villkoren försämras kommer de oseriösa företagen att flytta fram sina positioner

d. Det är således villkoren för de oseriösa företagen som måste förändras. Detta kan ske t.ex. genom en differentiering av schablonbeloppet, där företag utan kollektivavtal får ett lägre schablonbelopp 

4. Kooperativa och privata assistansanordnare går inte att jämföra med andra privata företag i helt andra branscher med många ungdomar

a. Var fjärde personlig assistent är under 26 år och borttagandet av ungdomsrabatten slår därmed mycket kraftigt

b. De flesta företag med många ungdomar (restauranger och handel) kan kompensera genom högre priser och effektiviseringar. Assistansanordnare har ett fast pris och kan inte heller effektivisera den stora kostnadsmassan (assistentlöner). Eftersom det inte går att utföra en timmas assistans på 50 minuter. Enda vägen framåt blir då att begränsa lönerna 

5. Stor risk för en omfattande arbetsmarknadskonflikt 2016

a. Inför 2016 startar i höst kollektivavtalsförhandlingarna rörande villkoren för kommande år

b. För bransch personlig assistans kommer det inte att finnas något utrymme för löneökningar

c. Kommunal kommer rimligen ha svårt att gå med på detta. Risken är uppenbar att det blir låsta positioner med en omfattande arbetsmarknadskonflikt som följd

d. Skulden kommer att läggas på regeringen, som haft alla fakta på bordet men valt att inte agera 

6. Inte trovärdigt att hänvisa till Försäkringskassans förslag

a. Borttagandet av ungdomsrabatten motsvarar ca 8 kr på schablonbeloppet. Bara detta i sig motsvarar dubbelt upp den schablonhöjning som FK föreslår

b. FK föreslår en uppräkning på 1,4 % (4 kr). Trots att nästan hela branschen har löneökningar nästa år enligt rådande kollektivavtal. Som innebär en lönehöjning med 2,8%

c. FK lämnade sin rekommendation långt innan beslutet fattades om borttagandet av ungdomsrabatten. Det blir därför uppenbart att en hänvisning till ett schablonbelopp enligt "FK:s rekommendation" inte är trovärdig

d. FK har dessutom inte rätt underlag. En rad bransch- och brukarorganisationer har påpekat allvarliga fel i hur FK räknar. Bland annat har man helt glömt bort all den
tid som anordnarna är tvungna att betala lön. Där FK inte lämnar någon ersättning. Exempelvis utbildning/bredvidgång och lön när en brukare hamnar på sjukhus

e. Trots att den kommunala sektorn endast utför 1/3 av all assistans. Använder FK SKL:s underlag (i enlighet med förordningen). Inte de uppgifter som den privata sektorn redovisat 

7. Regeringen föregår hela Reepalu-utredningen

a. Genom att hålla nere schablonbeloppet. Samtidigt kompensera kommunerna för slopandet av ungdomsrabatten – kommer många uppfatta detta som att regeringen föregår utredningen. I verkligenheten vill ha bort privata anordnare. Då i en bransch där två av tre brukare har valt bort kommunerna som utförare 

8. Timkostnaden för personlig assistans, 284 kronor, är låg jämfört med andra tjänster

a. Kommunernas kostnader för hemtjänsten är ofta 400 kr eller mer per timma

b. Vad är kostnaden för andra välfärdstjänster?

c. Mycket går tillbaka till samhället i form av återförda skattemedel. Framförallt ges människor möjlighet att leva ett liv som andra och förvärvsarbeta. Därutöver genereras arbetstillfällen