Hem

Kontaktuppgifter

Vill du bli familjehem?

Anmäl ditt intresse här.

Vanliga frågor och svar

När du funderar på att bli ett familjehem uppstår naturligtvis många frågor. Här har vi samlat vanliga frågor och svar om familjehem.

  1. Om du är intresserad av att bli familjehem eller vill veta mer om vad det innebär, så är du varmt välkommen att kontakta oss!

    Ring oss på 010-456 47 47, vi har öppet kl 8-17. Du kan även maila oss: familjehem@humana.se

    Du kan även göra en intresseanmälan här, så hör vi av oss till dig!

    Gör en intresseanmälan

  2. Som familjehem får ni ett arvode för att ni åtar er uppdraget som familjehem. Arvodet är skattepliktigt, sjukpenninggrundande och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Arvodet är inte a-kassegrundande eller innefattar semesterlön eller semesterersättning. Det utgår även en omkostnadsersättning som skall täcka barnets omkostnader. Som familjehem får man ett uppdrag av socialtjänsten. Uppdraget räknas inte som en anställning.

  3. Nej det finns ingen åldersgräns men ingen vet i förväg hur länge barnet eller ungdomen behöver bo hos er. Många barn som har gått igenom svåra saker under uppväxten får en svårare tonårstid än barn som växer upp under trygga förhållanden. Det är viktigt att ni som familjehem har ork och engagemang att stötta ungdomen under tonårstiden. Många barn behöver också stöd även efter att placeringen har avslutats. Det är därför viktigt att tänka på att ni ska kunna finnas till för barnet fram tills det är en bit över 20 år.

  4. Har du frågor eller funderingar kring hur det är att vara familjehem eller hur en ansökan om att bli familjehem går till? Hör av dig till oss! Ingen fråga är för stor eller för liten! Du hittar kontaktuppgifter längst ner på sidan.

  5. Vår bedömningsprocess bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Socialstyrelsens initialbedömning BRA-fam samt en djupintervju.

    I vår bedömning ingår två till tre hembesök, referenstagning, registerutdrag från polisens misstanke- och belastningsregister, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialtjänsten, djupintervju med föräldern/föräldrarna i familjen och en analys av djupintervjun. När alla moment i bedömningen är klara så träffas vi och går igenom vår bedömning. Både vi och ni kan när som helst under bedömningen välja att avsluta den. Ni kan alltså tacka nej till att bli ett familjehem även efter bedömningen påbörjats om ni tycker att det inte känns rätt.

  6. Eftersom processen att matcha barn och familj är så viktig går det inte att säga hur lång tid det tar innan ni får en förfrågan. Ibland kan en förfrågan som passar i er familj komma bara några dagar efter att ni blivit godkända och ibland kan det dröja flera månader.

    För att ni och barnet ska få så bra förutsättningar som möjligt är det viktigt att ha tålamod och invänta en förfrågan som passar i just er familj.

  7. Målet med familjehemsplaceringar är alltid att barnet ska flytta hem till sina föräldrar. Det står angivet i socialtjänstlagen.

    Ibland är ett barn eller en ungdom placerad under en kort period och kan sedan återvända hem till sina föräldrar. Ibland behöver barnet bo kvar i sitt familjehem under hela uppväxten. Eftersom ingen i förväg med säkerhet kan säga om förutsättningarna för om barnet kan bo hos sina föräldrar kommer förändras så går det inte heller att svara på hur länge barnet stannar i er familj.

    Ensamkommande barn som inte har sina föräldrar i Sverige bor kvar tills de är tillräckligt självständiga för att kunna flytta till en egen bostad.

  8. Ja det kan du. Det viktiga är att du har tid, engagemang och känslomässigt utrymme för att ta emot ett barn.

  9. I vissa fall kan du arbeta heltid samtidigt som du är familjehem. Vi ser gärna att det finns två vuxna i familjen, där en kan vara hemma på heltid om uppdraget kräver det. I en del jourhem, familjehem och i alla behandlingsfamiljer är det ett krav att en vuxen vara hemma på heltid, beroende på placering.

    Det som är viktigt är att du känner att du har tid över för ett barn som är i extra behov av stöd. I perioder kan ett placerat barn ha extra stort behov av stöd och då är det viktigt att ha ett flexibelt arbete som tillåter det.

  10. Både ja och nej.

    Vi välkomnar alla typer av familjer och bakgrunder. Men alla är inte lämpade att vara ett familjehem. Därför görs alltid en omfattande bedömning av de familjer som anmält intresse.

    Några grundkriterier är att alla barn i familjen (även era egna) måste ha ett eget rum. Om ni har egna barn måste de vara äldre än tre år för att vi ska kunna starta en bedömning.

  11. När ett barn bott en längre tid i sitt familjehem så ska socialtjänsten överväga om de bör ansöka om en så kallad vårdnadsöverflytt.

    Det innebär att vårdnaden av barnet flyttas över från föräldrarna till er. Ni blir barnets nya vårdnadshavare men med skillnaden att barnet har arvsrätten kvar hos sina föräldrar och att ni är skyldiga att fortsätta att upprätthålla en kontakt mellan barnet och de biologiska föräldrarna. Det beslutet fattas av socialtjänsten och ni får en förfrågan från dem om det blir aktuellt.

  12. Ja. Under bedömningen kan ni när som helst välja att tacka nej till att bli ett familjehem. Känns det inte rätt för er så är det viktigt att ni tackar nej. Vi kan också välja att avbryta bedömningen om vi bedömer att ni inte passar som familjehem.

  13. Vi håller regelbunden kontakt med er för stöd, handledning och utbildning under hela placeringen. Vi har också jour dygnet runt om något skulle hända. Ni ska känna er trygga med att vi hela tiden finns till hands om ni behöver stöd. Tillsammans samarbetar vi med socialtjänsten under placeringen.

  14. Vi håller tät kontakt med er för stöd, handledning och utbildning under hela placeringen. Vi har också en jour dygnet runt så att ni som familjehem alltid kan nå en erfaren familjehemskonsulent.

    Stödet under en placering anpassas till ert och barnets behov men generellt sett så träffar ni er familjehemskonsulent 1-4 gånger i månaden för vägledning och stöd. Vi erbjuder också regelbunden handledning tillsammans med andra familjehem och olika typer av vidareutbildningar.

    Vi försöker någon gång per år ordna en trevlig sammankomst där ni får möjlighet att träffa fler familjehem från vår organisation.

  15. När ni blivit godkända som familjehem så vill vi att ni går vår uppskattade grundutbildning. Grundutbildningen är en bra förberedelse för att ta emot ett barn i sin familj. När ni genomgått en bedömning och blivit godkända som familjehem kommer ni få förfrågningar om placeringar.

    För att en placering ska bli så bra som möjligt för er familj är det viktigt att försöka "matcha" barn och familj så långt som möjligt. Ni och er utredare hos oss funderar tillsammans kring vad som bäst passar er familj. När det sedan finns ett barn som behöver ett familjehem och som passar in i er familj så får ni en förfrågan via telefon. Ni får då möjlighet att fundera och bestämma er för om ni vill gå vidare eller inte. Vill ni gå vidare i processen så är det mest vanliga att er konsulent och barnets handläggare från socialtjänsten kommer hem till er för att berätta mer om barnet. Efter det mötet funderar ni och socialtjänsten på om det känns positivt. Skulle ni som familj känna att det inte känns helt rätt så är det viktigt att ni tackar nej till uppdraget.

    Handlar det om ett uppdrag som jourhem så går processen mycket fortare. Oftast kommer då barnet till er familj samma dag som ni får förfrågan.

  16. En behandlingsfamilj är en familj som tar emot en ungdom i sitt hem och samtidigt fungerar som en del i ett behandlingsteam.

    Behandlingen som bedrivs heter TFCO (tidigare MTFC). Den riktar sig till ungdomar i åldern 13 till 20 år som har hamnat i en socialt nedbrytande spiral och där olika problem och svårigheter påverkar livssituationen för den unge och dennes familj. Behandlingstiden för TFCO är på 8-12 månader och målet är att ungdomen ska återförenas med sin familj, flytta till ett "vanligt" familjehem eller ett eget boende.

    Som behandlingsfamilj har ni en viktig roll i behandlingsarbetet med fokus på att stödja och uppmuntra positiva relationer och beteenden. I en behandlingsfamilj behöver en vuxen vara hemma på heltid.

  17. Det finns många barn och ungdomar som av olika orsaker behöver bo i en annan familj än sin egen. Det kan handla om en kortare tid eller flera år. Ibland till och med hela uppväxten. De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem.

    Att vara familjehem innebär inte bara att ta emot ett barn i sitt hem. Att stötta barnet eller ungdomen inom viktiga områden i livet som t ex skolgång och hälsa är också en viktig del. Alla barns behov och förutsättningar är unika. Och inget familjehem är heller det andra likt. Att vara familjehem innebär ofta en utmaning på ett eller annat sätt men man kan också räkna med att få mycket tillbaka i form av glädje, nya kunskaper och livskvalitet. Genom att vara ett familjehem kan du göra stor skillnad i ett barn eller ungdoms liv.

    Även vuxna i en utsatt situation kan behöva stöd och hjälp i form av ett familjehem. Det handlar då ofta om att arbeta strukturerat med de problemområden som finns och att stötta personen med att komma igång med sysselsättning eller utbildning.

  18. Fosterhem och fosterfamilj är samma sak som familjehem. Tidigare sa man fosterhem eller fosterfamilj men den moderna termen är familjehem.

  19. Skillnaden mellan ett jourhem och ett familjehem är att ett jourhem tar emot barn eller ungdomar i sitt hem för en kortare tid och ibland med mycket kort varsel. Ofta kan det vara under tiden som socialtjänsten utreder vad barnet behöver för hjälp på längre sikt.

    Eftersom jourplaceringar nästan alltid är akuta behöver det oftast finnas en vuxen i familjen tillgänglig på heltid. Som jourhem behöver ni vara stresståliga, flexibla och kunna hantera ovisshet och osäkerhet. En del jourplaceringar kan övergå till familjehemsplaceringar.

  20. Ibland kan det kännas hopplöst när man hör om alla barn och ungdomar som har det svårt. Barn med tuffa hemförhållanden och föräldrar som inte klarar av att vara den trygga famn de behöver. Eller ensamkommande barn som flytt krig och katastrofer och ensamma kommer till Sverige.

    Men som Venous, en av våra familjehemsföräldrar själv säger: "Man behöver inte hjälpa alla människor i hela världen. Det räcker med att hjälpa en".

    Genom att vara ett familjehem kan du göra skillnad, verklig skillnad, för ett barn, en ungdom eller en vuxen.

    Våra familjehem berättar också om hur mycket glädje att vara ett familjehem ger och hur utvecklande kan det vara. Visst är det utmanande och påfrestande ibland men i slutändan ger det så mycket mer tillbaka.

  21. Forskning har visat att många barn och ungdomar genom åren tyvärr farit illa i sina familjehem. Därför är det självklart för oss att göra allt vi kan för att försäkra oss om att de barn och ungdomar vi placerar får det bra i sina familjehem.

    Det är också viktigt för er som familj att vi lär känna er så bra som möjligt. Då har vi en bättre möjlighet att placera ett barn som passar hos er. Det är alltså för att både det placerade barnet och ni som familj ska få så bra förutsättningar som möjligt som vi valt att göra en omfattande bedömning av de familjer som vill bli ett familjehem hos oss.

  22. Det finns ingen särskild typ av familj som är bäst lämpad som familjehem. Du kan bo på landet eller i en stad, i lägenhet eller i villa. Det som är viktigt är att ni har ett eget rum till den som placeras i familjen.

    Har ni egna barn vill vi att de är äldre än tre år. Vi välkomnar alla typer av familjekonstruktioner och kulturella bakgrunder.

    Det som framförallt spelar roll är att du har tid, engagemang och känslomässigt utrymme för att ta emot ett ny individ i din familj. Ni behöver vara en trygg och stabil familj med stort hjärta. Hela familjen påverkas. Har ni egna barn så kommer de också beröras av placeringen.

    De barn och ungdomar som placeras har ofta varit med om svåra saker och har samtidigt blivit separerade från sina föräldrar. Det gör att dessa barn oftast har större behov och kräver mer tid och omsorg än egna barn. Det är inte heller alltid så att socialtjänsten vet allt om barnet. Ni måste vara förberedda på att det under tiden barnet bor hos er kan komma fram saker som socialtjänsten inte tidigare vetat om. Som blivande familjehem behöver ni därför vara positiva till att öppna ert hem för samarbete med socialtjänsten, familjehemskonsulenten, föräldrarna och barnets övriga nätverk.

    Kort sammanfattat så behöver du vara förberedd på att livet som familjehem innebär en del påfrestningar samtidigt som det också ger mycket glädje och livskvalitet tillbaka.

  23. Ja absolut. Vi välkomnar alla typer av familjer. Det som är viktigt är att ni har tid, engagemang och känslomässigt utrymme att ta emot ett barn, en ungdom eller en vuxen.