Mariann Walkeapää jobbar som enhetschef för Humanas familjehemsvård i Skövde. Hon har arbetat i många år med familjehemsvård inom Humana och har stor erfarenhet av den tidigare manualen. Som projektledare för framtagandet av den nya manualen förklarar hon hur den har förändrat arbetet från att vara mer statiskt, där bedömningarna ofta blev ett dokument som skickades till socialtjänster i samband med placering, till att istället vara mer orienterat kring handledningen efter att en familj blivit godkänd.
‘’Utgångsläget och hela tankesättet blir annorlunda då vi under bedömningsprocessen är mer inriktade på att lyfta fram familjens styrkor och sårbarheter. Nu vägs hela materialet ihop och en samlad bedömning görs kring familjens förmåga att ta emot handledning utifrån de styrkor och sårbarheter som framkommit. Detta arbetar vi sedan vidare med under den kommande enskilda handledningen av konsulenterna”, säger Mariann.
Varför behövs det en ny bedömningsmanual för utredning av familjehem?
”Vi saknade vissa saker, som till exempel olika mätpunkter kring föräldrarnas förmågor, något som vi av erfarenhet vet är viktigt. Med den nya manualen kan vi bedöma familjernas förmåga att inkludera placerade barn i familjehemmet, och även deras förmåga att uppmuntra barnet till en fortsatt samhörighet med sin biologiska familj. Vi har även lagt till delar för att utvärdera förmågan att ta emot handledning och stöd, samt deras stresshantering och uthållighet”.
Stor vikt vid familjernas perspektiv
Den nya bedömningsmanualen bygger mycket på föräldraförmågorna, BBIC (Barns behov i centrum), KASAM (Känsla av sammanhang) och TryggBas. Den senare är en modell som är utvecklad av Gilian Schofields och Mary Beeks på Centrum för forskning om Barn och Familjer vid University of East Anglia i Storbritannien. Modellen är anknytningsbaserad och lyfter fram fem olika dimensioner som man har sett är särskilt viktiga för familjehemsföräldrar. I manualen ingår även bedömningsmetoderna BRA-fam, familjehemsvinjetter samt referenstagning och registerutdrag.Natalia Lezama är familjehemsrekryterare på Humana och vittnar om att den nya bedömningsprocessen uppskattas av familjerna.
”Det som är allra viktigast för familjerna när det kommer till bedömning är tillgänglighet, tidsåtgång och tydlighet kring vad som förväntas av familjen”.
På vilket sätt har Humana tagit in familjernas perspektiv i den nya bedömningsmanualen?
“Den nya bedömningsmanualen är bland annat tydligare med sin konkreta tidsram. Redan i det inledande samtalet presenterar vi hur processen går till och vad vi förväntar oss av familjerna. Vi avsätter även en särskild resurs till varje familj, det ger en kontinuitet som skapar trygga samtal.
I Nya bedömningsmanualen har vi valt att göra tillägg kring hemuppgifterna, i syfte att ge mer utrymme till samtalstiden vid de stunder då familjehemskonsulenten och familjen ska träffas. De mer faktabaserade uppgifterna som exempelvis bostadens yta, ekonomi, utbildning och arbete ges som hemuppgifter. Det gör att vi under samtalsbesöken kan fokusera på dialog och reflektionsstyrda frågor", säger Natalia.
Bättre matchning
Projektgruppen har bestått av socionomer från Humanas avdelning för familjehem och öppenvård samt från Humanas metod- och kvalitetsavdelning. Linda Klingwall, metodgarant på Humana och nu ansvarig projektledare för manualen berättar om arbetet med utvecklingen.
“I projektgruppen har vi löpande kontakt med familjehemskonsulenterna som ansvarar för bedömningarna för att få information om vad som behöver finjusteras. Vi har redan påbörjat uppföljningar på de familjer som genomgått manualen i ett tidigt stadie och sedan fått placering, för att se vad vi kan lära oss av det.”
Vad är er ambition med den nya manualen?
“Syftet och målet är alltid att de placerade barnen ska få det bra i familjehemmet och familjerna ska uppleva ett gott stöd med rätt resurser för att kunna göra ett bra jobb. Vårt mål med den nya manualen är att minska sammanbrotten till följd av bättre matchning och ett väl riktat stöd till familjehemmet under placeringstiden. När det kommer till våra uppdragsgivare, Socialtjänsten, är målet att underlaget ska betraktas som högkvalitativt och underlätta i den bedömning som kommunen själva gör”.
För mer information, kontakta:
Linda Klingwall
Metod Individ och familj
linda.klingwall@humana.se