Kommentar med anledning av inslag i SVT om vinstkrav inom Humanas HVB-verksamheter

Oavsett om man bedriver en verksamhet i offentlig eller privat regi så måste den i längden generera ett överskott. Humana är ett vinstdrivande företag samtidigt som den allra största delen av överskottet återinvesteras i verksamheterna. De senaste fem åren har överskottet för Humanas individ- och familjeomsorg varit mellan 7 och 9 procent. Det avser rörelsemarginalen (det vill säga resultatet före finansiella kostnader och skatt ) och är långt under de tal som nämns i SVT Värmlands inslag.  Humanas resultat är offentligt och rapporteras i våra delårsrapporter och årsredovisningar som finns tillgängliga på här.  

SVT lyfter fram överskott om 20-40 procent i enskilda HVB-verksamheters  budgetar. Varför har vissa verksamheter höga överskott i sina budgetar? 
Det blir en förenklad och därför missvisande bild att titta på en enskild enhets budget om man vill förstå vilket resultat Humana i slutänden gör på sina HVB-verksamheter. Humana har många HVB-verksamheter och vi har både verksamheter som går med över- och underskott. När man pratar om budgeten för en enskild enhet är det viktigt att förstå att alla kostnader som finns för Humanas HVB-verksamheter inte belastar den enskilda enhetens budget, att kostnaderna påverkas av i vilken fas verksamheten befinner sig i, samt att intäkterna på en enhet kan variera kraftigt över tid kopplat till vilken beläggning enheten har. 

Budgeten för en enskild HVB-verksamhet visar vilket överskott en enhet förväntas göra före de kostnader som delas av alla verksamheter i koncernen. Kostnader som inte syns i enhetens budget är till exempel kostnader för fastighetsunderhåll, lönehantering och it samt andra kostnader relaterade till supportfunktioner som kvalitets-, utbildnings- och metodavdelning. När en verksamhet startas har den initialt höga kostnader för att starta upp verksamheten. Det kan handla om investeringar i byggnader, men även löner till medarbetare innan enheten har börjat ta emot klienter. Vid uppstart krävs oftast en period för utbildning och upplärning, det kan gälla speciella regelverk och lokala rutiner. Det är först efter uppstartsperioden, när en verksamhet har etablerats och har en tillräcklig beläggning på de platser som erbjuds, som verksamheten kan gå med överskott. 

Eftersom beläggningen i en verksamhet över tid går upp och ner kan det under vissa perioder bli större överskott och i andra tider i stället ett underskott. Vi anpassar också löpande våra verksamheter efter de omsorgsbehov som finns, vilket kan innebära att verksamheten under en period har större kostnader än normalt och går med underskott. 
 
SVT påstår att det finns en koppling mellan höga vinster och kvalitetsbrister i verksamheterna, där Inspektionen för vård och omsorg, IVO, också stängt ett par verksamheter. Stämmer det? 
Det går inte att dra en generell slutsats om koppling mellan vinstnivå och kvalitetsbrister om man tittar på helheten med Humanas cirka 60 HVB-verksamheter. Bland de enheter som har fått anmärkning från IVO finns både verksamheter med höga överskott och verksamheter som går med underskott. Det finns samtidigt verksamheter med högre överskott än genomsnittet som har haft väldigt få avvikelser.
 
Med det sagt är det givetvis särskilt olämpligt att göra överskott om vi inte levererar det som beställts till den kvalitet som vi har utlovat. Vi arbetar fortlöpande med ett systematiskt kvalitetsarbete som har till syfte att säkra upp våra verksamheter. När vi upptäcker avvikelser eller kvalitetsbrister så agerar vi för att räta upp problemen och vända verksamheter. Men ibland räcker inte det. Det händer att vi stänger verksamheter eller byter inriktning på en verksamhet om vi inte kan bedriva den på det kvalitetsmässigt säkra sätt som vi eftersträvar och som placerande kommuner behöver, ibland borde vi också ha agerat såväl tidigare som tydligare.   

Ur alla perspektiv, även ekonomiska, är det ohållbart att leverera dåligt utförda tjänster oavsett om vi gör kortsiktiga vinster eller inte. Gör vi dåligt ifrån oss kommer inte kommuner att vilja placera hos oss och våra medarbetare skulle lämna oss för andra utförare. Allt detta hänger nära samman. 
 
Hur stor vinst gör Humana totalt?  
2021 uppgick Humanas vinst efter skatt till 276 miljoner kronor. Det motsvarar 3 procent av de totala intäkterna på 8,2 miljarder kronor. Styrelsen har till årsstämman föreslagit att ingen utdelning görs till aktieägarna för 2021. 

Humana har ett finansiellt lönsamhetsmål på koncernnivå på 7 procent i rörelsemarginal. 2021 uppgick rörelsemarginalen till 6 procent (rörelseresultatet uppgick till 493 miljoner kronor). 

Lönsamheten varierar mellan våra fem affärsområden som alla verkar under olika förutsättningar. Individ- och familjeområdet har haft ett rörelseöverskott på 7 till 9 procent de senaste åren.  
 
Vet kommunerna som placerar i era verksamheter om att ni använder vinsten till andra verksamheter? 
Det är en grov förenkling att säga att överskottet i en verksamhet går till andra verksamheter. Varje HVB-verksamhet som en kommun väljer att placera en individ i behov av omsorg i har haft kostnader för att starta och utveckla verksamheten och har fortlöpande olika former av investeringsbehov och kostnader för att anpassa verksamheten till aktuella omsorgsbehov.

Hur mycket av vinsten återinvesteras i verksamheten?
Enligt Humanas utdelningspolicy kan utdelningen till aktieägarna uppgå till 30 procent av årets resultat. Den föreslagna utdelningen skall beakta Humana långsiktiga utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. De senaste tre åren (2019, 2020 och styrelsens förslag för 2021) har ingen utdelning gjorts och de två åren före det delades 15 respektive 16 procent av resultatet efter skatt ut. 

Merparten av Humanas vinst återinvesteras i verksamheten. Det kan handla om att investera i kvalitetsförbättringsarbete, metodutveckling eller att byta inriktning på grund av ändrade samhälleliga behov. Men även att starta nya verksamheter eller förvärva andra verksamheter som kompletterar det utbud som vi har. Vårt mål är att erbjuda en så komplett vårdfläta som möjligt där vi ska kunna ge klienter med olika slags behov den vård och omsorg som de behöver. Genom vår storlek och bredd säkrar vi upp att vi kan erbjuda en hög specialisering inom många av våra verksamheter. Något som är mycket svårt eller rent av omöjligt för enskilda kommuner att uppnå. 
 
Vilka tar del av utdelningarna? 
Humana är ett börsnoterat företag, det betyder att vem som helst kan investera i Humana genom att köpa aktier på marknaden, privatpersoner som institutioner. Minsta insats är en aktie.   

Om/när årsstämman beslutar om utdelning fördelas utdelningen till aktieägarna utifrån antalet ägda aktier. Vår policy är att utdelningen kan uppgå till 30 procent av resultatet efter skatt. De senaste tre åren har Humana som bolag inte gjort någon utdelning av vinstmedel till aktieägarna. 

I dag har Humana drygt 4 000 aktieägare. Våra fem största aktieägare är Impilo, Incentive, Alcur, SEB och Nordea. De äger tillsammans mer än hälften av aktierna i Humana och bakom deras ägande står i sin tur deras investerare eller fondandelsägare. Det kan vara privatpersoner eller olika institutionella investerare som exempelvis pensionsfonder. 

För mer information, vänligen kontakta: 

Patrik Silverudd
Presschef
patrik.silverudd@humana.se   

Emma Blomqvist
Pressansvarig Individ och familj
emma.blomqvist@humana.se