Vad – och varför – ger bäst resultat på HVB?

Inom KBT, kognitiv beteendeterapi, är ”konceptualisering” ett etablerat begrepp som går ut på att samla in, bearbeta och begripliggöra uppgifter om en patient och hens problem. Med utgångspunkt i konceptualiseringsbegreppet tog Humana fram behandlingsmanualen.

Huvudsyftet med projektet, som internt kallas för just ”konceptualisering”, var att tydliggöra respektive enhets arbetssätt, behandlingsmetodik och regler, och på så sätt skapa trygghet för såväl personalen som klienterna och Socialtjänsten. Dessutom har manualen blivit ett viktig verktyg för att utvärdera de egna verksamheterna och säkerställa vad som görs rätt och vad som kan bli bättre.

“Vi ville tydliggöra, både för oss själva och uppdragsgivare, varför en klient placeras i en viss verksamhet och hur den sedan bemöts där. Bemötande och behandlingsinnehåll ska vara strukturerat och förutsägbart. För oss blir begreppet konceptualisering enkelt uttryckt att beskriva "hur ska vi jobba här" där slutprodukten landar i en behandlingsmanual”, berättar Ulrik Bonnevier, affärsutvecklare och den som har varit ansvarig för att ta fram ramverket för arbetet.

De barn och ungdomar som finns i Humanas verksamheter har många gånger komplexa utmaningar. Varje placering syftar till att bidra till ett bättre liv, och ibland handlar det rent av om att rädda livet på klienten. För Humana är det viktigt att kunna följa de positiva upplevelserna där den unges liv går i rätt riktning. Dels för att utesluta att det är slumpen som skapat förändringen, men också för att testa de metoder och förhållningssätt som används. Det gör det möjligt att följa upp vad som har gjorts rätt och varför.

“Det var känt sedan tidigare att viss personal har en särskild personlig lämplighet för exempelvis att skapa allians genom samtalsmetodik. Det är givetvis inget dåligt men det finns risk för sårbarhet i vad klienten får ut av verksamheten om den personalen slutar eller inte är på plats. Det är viktigt att det finns en enhetlighet hos personalgruppen i hur de arbetar”, säger Bo Buhrman, behandlingschef, Barn och unga.

Konceptualiseringen omfattar även mer kvantitativt innehåll som antal medarbetare, vilken kompetens, och i vilken omfattning, som finns i verksamheten samt vilken som ska finnas. Manualen ligger som grund för de ordinarie handledningstillfällen som verksamheten följer.

Humanas HVB Häggvik har sedan start haft en tydlig inriktning mot pojkar som har en svårreglerad aggressivitet, kriminalitet samt vistats i olämpliga miljöer. De metoder som personalen är utbildade i har enligt föreståndare Junette Persson varit en given del för hela personalgruppen. Konceptualiseringsprojektet medförde att ordinarie personal fick tid under en planeringsdag att sitta ner tillsammans och reflektera kring varför de jobbar som de gör. 

“Även om vissa till en början tyckte att det var lite onödigt så växte det successivt fram olika diskussioner. Vi hittade tillsammans formuleringar som enade vår bild om varför vi arbetar som vi gör och varför det är viktigt att vi har ett gemensamt bemötande”, säger Junette.

Hon berättar att många i personalgruppen på Häggvik HVB har jobbat där länge och är stolta över verksamheten och arbetssättet. För nya medarbetare har behandlingsmanualen varit väldigt givande då den underlättat i introduktionen. Manualen har även kunnat användas i samverkan med andra aktörer som finns nära klienterna.

“Vi delar behandlingsmanualen med skolpersonal, rektorer, socialtjänst och andra parter i klientens närhet. Vi hoppas på en ökad förståelse kring varför vi agerar lågaffektivt i bemötandet, och syftet med att tillämpa MI (motiverande samtal) som metod. Förhoppningen är att samverka mer och förstå varandras arbete”, avslutar hon.

För mer information, kontakta: 

Bo Buhrman 
Behandlingschef
bo.buhrman@humana.se 

Ulrik Bonnevier 
Affärsutvecklare
ulrik.bonnevier@humana.se