Humana utvecklar behandlingsprogram för kriminella ungdomar

Att sättas i skydd eller bryta den gängkriminella hemmiljön kan vara placeringsgrunden för en ungdom i HVB eller stödlägenheter. Både den kliniska erfarenheten och forskning visar att det ofta förekommer en multipelproblematik hos unga gängkriminella. En multipelproblematik kan innebära bland annat neuropsykiatriska diagnoser, drogmissbruk, svårigheter att reglera aggression och anknytningsproblematik med mera.

Unga gängkriminella lider i högre grad av psykisk ohälsa

En amerikansk studie från 2005 (Washington & Meywers) visar en klar skillnad mellan unga gängkriminella och unga kriminella som inte tillhör gäng, när det kommer till hälsa. Unga gängkriminella har i högre grad psykisk ohälsa, flera kognitiva svårigheter, begår fler brott, är mer självdestruktiva och utför en högre andel antisociala brott än andra kriminella.

I en enkätstudie gjord av BRÅ (TT/DN 2020) framkommer det att centrala delar av unga kriminellas liv är droghandel och grov kriminalitet, med tydliga antisociala inslag i brotten, och att en tystnadskultur råder både inom gängen och utanför. Definitionen av ett antisocialt beteende är att en person agerar skadligt för sin omgivning samtidigt som denne brister i sin empatiska förmåga. Det antisociala beteendet har ofta kopplingar till lagar och regler i samhället som är uppsatta för att värna grundläggande mänskliga rättigheter.

– Inom psykologin förklaras orsaken till ett antisocialt beteende med sårbarheter och faktorer från till exempel en destruktiv hem- eller umgängesmiljö likt den som finns inom gängkriminella kretsar, säger Bo Buhrman.

Han såg en lucka i det behandlingsinnehåll som finns och erbjuds i Sverige idag. Det saknades en behandlingsmetod anpassad efter antisociala värderingar, som är särskilt framstående hos unga kriminella, ofta i kombination med övrig problematik. Bo har en bakgrund inom kriminalvården, och har sedan dess arbetat många år med varierande diagnoser som legitimerad psykoterapeut. Mycket av detta har stärkt hans intresse till att utveckla ett eget påverkansprogram som täcker målgruppens komplexitet.

– Jag ville sätta mig in i aktuell forskning och välja interventioner där det fanns stöd för effekt, och göra ett lättillgängligt material för både programledare och klienter, säger Bo.

Grunden i B12

B12 är ett KBT- inspirerat (kognitiv beteendeterapi) program som består av 12 sessioner och innefattar kartläggning, intervention och vidmakthållande. Personer som kan inkluderas i programmet beslutas genom ett bedömningsinstrument som fokuserar på kriminogena riskfaktorer. Det huvudsakliga screeningformuläret i manualen mäter antisociala värderingar och hänvisar även till specifika övningar i programmet. Behandlaren vägleder den kriminella ungdomen i att utvärdera tankemönster och värderingar. Programmet jobbar med bland annat kognitiva tekniker och acceptansstrategier vilket innebär att klienten utmanar sitt eget tänkande och hittar verktyg för hur dessa tankar ska hanteras. För att mäta insatsens effekt innehåller programmet ett testbatteri, mätning görs både i början och i slutet. En tredje upplaga av manualen är på väg och närmare ett hundratal medarbetare inom Humana har utbildats i programmet.

Forskning på programmet

Humana kommer att följa B12 genom systematisk forskning, där Bo Buhrman kommer att agera klinisk forskningsledare. Forskningen kommer att ske på den psykologiska institutionen på Uppsala universitet. En doktorand kommer att arbeta med B12 på deltid som är ett av flera projekt under ledning av en professor samt en docent, som blir forskningsledare. Samarbetet mellan Humana och Uppsala universitet kommer att kombineras av en PTP-tjänst (praktisk tjänstgöring för psykologer - en psykolog som tagit sin examen men ännu inte erhållit legitimation) med Simon Ezra, där forskningen sker på halvtid under cirka åtta år. Fram till 2024 då arbetet inleds pågår recension av alla studier som gjorts på antisociala ungdomar av Simon och två studenter, som en del i avhandlingen.

– Jag ser fram emot att ta B12 vidare genom att följa resultaten över tid. Idag är det svårt att hitta evidensbaserade metoder riktade mot gängkriminalitet och avhopparverksamhet. Jag tror och hoppas att många kommer att bli hjälpta av en metod som B12, säger Bo Buhrman.

De centrala frågeställningarna blir programmets effekt på antisociala värderingar hos ungdomar med kriminell identitet, vilka interventioner verkar ha störst effekt samt hur B12 står sig i förhållande till andra interventioner.

Hur är det att arbeta med B12 på en enhet?

Roger Nordkvist arbetar på Nenya HVB, en verksamhet som välkomnar pojkar och unga män mellan 15-19 år med psykosociala problem, missbruk och kriminalitetsproblematik. Han är en av de första att arbeta med behandlingsprogrammet. “Jag tycker programmet erbjuder många verktyg som är enkla att arbeta med och jag kan se en fördel i att ungdomen blir väldigt inkluderad i B12. Ungdomens ålder och mognad styr mycket men jag kan se en tydligare förändringspart än vad jag brukar göra. Man tänker annorlunda helt enkelt och får ett ökat konsekvenstänk”, berättar Roger.

Bo Buhrman är beteendevetare med huvudämne psykologi och statistik, legitimerad psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi. Bo har en bakgrund inom kriminalvården och har arbetat flera år med brottspreventiva program för dömda klienter under övervakning (missbruk, aggressivitet, sexualförövare och kriminalitet). Idag arbetar Bo som behandlingschef i Humana Individ och familj.

Verksamheter med B12