SKR: "Vi kommer klara detta också, men vi måste börja tänka nytt."

Det ser mycket tufft ut ekonomiskt de kommande åren för kommunerna, och staten ser inte ut att kompensera kommunerna fullt ut för detta som man gjorde med extrakostnader under pandemin. Den höga inflationen driver på pensionskostnaderna för kommunerna då dessa är inflationsskyddade. Samtidigt är rekryteringen av medarbetare till välfärdens kärnområden fortsatt mycket utmanande.

Humana träffade Annika Wallenskog för ett samtal på SKR:s kontor på Hornsgatan i Stockholm strax före jul för att lyssna av hur hon och SKR ser på läget och hur man ska hantera de stora utmaningar som finns.

Budgetering för underskott inte hållbart i längden
Ekonomiskt får man gå tillbaka till början av 2000-talet för att se så svaga resultat som förväntas under kommande år. Och 2024 ser ut att bli ännu tuffare. Man kan konstatera att en hel del kommuner har upparbetade överskott från tidigare år som man kan täcka förluster med kortsiktigt. Men det är uppenbart att det kommer att ske en hel del nedskärningar och åtstramningar i många kommuner 2023 och 2024.

Frågan är om det kommer att räcka med kortsiktiga åtgärder när osäkerheten är stor för åren därefter. Lägg till att det precis kommit många nya styren på plats i kommunerna så ökar risken för att man inte lyft blicken framåt utan mest tittat på det närmaste året. Osthyveln kommer i många fall inte att räcka. Och att budgetera för underskott är givetvis inte hållbart i längden.

Annika Wallenskogs råd till kommunerna är att man måste lyfta blicken längre fram för att bilda sig en uppfattning om det långsiktiga läget och agera därefter. Hon är dock optimistisk i grunden och ser en möjlighet till mer nytänkande skapat av nödvändighet:

– Jag tror vi kommer klara av det här också, men vi måste börja tänka nytt. Vi kan inte fortsätta precis som vi gör nu. I grunden är kommuner och regioner fenomenala på att hitta lösningar. Men det är under press man kanske, mer än annars, blir mer nytänkande.

Som vi alla vet finns inte så många procent…
Den andra stora utmaningen handlar om välfärdens kompetensbehov. Enligt Ekonomirapporten så arbetar cirka 25 procent av alla yrkesverksamma inom välfärden, inklusive privata utförare som Humana. Men behoven är stora. Andelen äldre-äldre över 80 år ökar nu dramatiskt och därmed också omsorgsbehoven. Wallenskog konstaterar att av de som tillkommer till arbetskraften varje år så skulle välfärden behöva över hälften. Samtidigt så vet man att näringslivet skulle behöva minst 70 procent av samma ökning och ett utbyggt försvar kräver egentligen runt 50 procent det också.

– Som vi alla vet så finns det ju inte så många procent sammantaget så vi måste även här börja tänka nytt. Det handlar om allt ifrån att förmå deltidsarbetare att gå upp i tid, få fler utlandsfödda att komma i sysselsättning och att få fler äldre att både jobba lite mer men också jobba lite längre, säger Wallenskog.

Språket är nyckelfaktor för att öka andelen utlandsfödda bland de sysselsatta
Arbetslösheten bland utlandsfödda ligger på femton procent mot tre procent bland inrikes födda. Många pratar om att det skulle bero på utbredd analfabetism. Men i rapporten konstateras att en tredjedel av de utlandsfödda har eftergymnasial utbildning och en hel del har gymnasial utbildning.

– Det finns ett skäl bakom varje person som inte jobbar, så även när det gäller personer med invandrarbakgrund. Det är en myt att det handlar om analfabetism dock. Jag är övertygad om att det i stället handlar mycket om språk. Alltså bristen på svenska.

Här finns en hel del att göra. Och det i hela landet. Annika Wallenskog skulle vilja se fler arbetsmarknadsutbildningar och att staten, möjligen genom Arbetsförmedlingen, borde ta ett större ansvar:

– Tyvärr upplever jag att Arbetsförmedlingen i mycket har dragit sig tillbaka. Man har lagt ner 170 kontor och övergått till mer digitala tjänster. Men saknar man språket så funkar det inte alltid bra. Och när staten drar sig undan ansvaret så måste kommunerna kliva in. Och det gör man ofta – för att man helt enkelt inte har något val. Men kostnaderna för insatserna hamnar lokalt.

– Hur vi klarar språk- och integrationsfrågorna framöver är otroligt viktigt för välfärden i Sverige. Vi behöver få ut fler, inte minst invandrarkvinnor i arbete. Totalt kan det handla om över hundra tusen nytillkommande medarbetare som vi så väl behöver, fortsätter Wallenskog.

Arbetsmiljö och nytänkande viktigt för att få fler äldre att vilja jobba
En annan grupp som man tittat på i Ekonomirapporten är den äldre arbetskraften. Fram till 60 års-åldern arbetar ungefär 85 procent av alla, men sen sjunker det raskt ner till 66 års ålder. Kan man öka andelen som finns kvar i arbetskraften bland 61-66 åringarna så skulle vi bara där minska behovet av nytillkommande i arbetslivet med 165 000 personer. För att förmå fler att vilja stanna kvar i arbetslivet måste vi se till att ha bra arbetsmiljö, men också bli mer flexibla som arbetsgivare:

– Alla arbetsgivare, kommunala såväl som privata borde diskutera med varje person som går i pension om man kan hitta andra upplägg. Kanske kan man erbjuda möjlighet att arbeta deltid istället, eller en vecka i månaden eller rentav en månad per år. Många tycker det ju faktiskt är lite tråkigt att gå i pension helt. Även om man vill kunna disponera sin tid mer så vill många ändå ha ett jobbsammanhang.

Det kan även handla om att man kanske rent av kan byta bana helt och hållet. Har man arbetat på kontor ett helt liv kanske det skulle kännas bra att arbeta exempelvis som personlig assistent en dag i veckan.

Välfärdsteknik ja tack! Men ge mig en timme till i veckan!
På frågan om det finns ytterligare lösningar på välfärdens bemanningsutmaningar lyfter Annika Wallenskog vikten av att vi i högre grad kan använda oss av välfärdsteknik som skulle kunna minska behovet av exempelvis manuell tillsyn inom hemtjänstens kvälls- och nattpatruller. De som arbetar kan åka dit där det finns ett faktiskt behov istället för att åka runt på fastlagda rundor.

I Ekonomirapporten så lyfter man också fram de som idag arbetar deltid. Kan vi förmå deltidsarbetande att gå upp bara en eller två timmar i veckan så kan det spela stor roll i helhetspusslet. Än mer skulle givetvis fler som går upp till heltid betyda.

Sammantaget – tuffa år framför oss men det finns ljus i tunneln
Läser man Ekonomirapporten och lyssnar in vad både Annika Wallenskog och SKR:s ordförande Peter Danielsson sa när rapporten släpptes så kan man konstatera att det är tuffa år för kommunerna kommande år även om det ser lite ljusare ut lite längre fram, även om man reservar sig för osäkerheter. Det finns också en stark önskan från SKR om att staten behöver ge kommuner och regioner bättre planeringsförutsättningar med färre byråkratiska pålagor, bättre möjlighet att kunna utnyttja välfärdsteknik och inte minst färre riktade statsbidrag.

Läs hela rapporten här: SKR:s Ekonomirapport 

Mer information, kontakta:
Patrik Silverudd, public affairschef Humana
0766-112111