1. Du är här: Chefsjuristen kommenterar aktuella domar

Chefsjuristen kommenterar aktuella domar

Publicerad: 2020-02-28

Vad har hänt i assistans- och LSS världen? Josefin Mikaelsson kommenterar intressanta dombeslut under februari

Ingen ändrad praxis kring grundläggande behov

En person med grava psykiska funktionsnedsättningar fick inte personlig assistans. Domstolen tog alltså inte chansen att lätta på Försäkringskassans snäva bedömningar av grundläggande behov.

I februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i ett mål som handlar om personlig assistans. För att ha rätt till personlig assistans måste man dels tillhöra ”lagens personkrets” och dels ha behov av hjälp med grundläggande behov. De grundläggande behoven är att klä av och på sig, hygien, måltider, kommunikation, andning och ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”. Det här målet handlar om ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”. Det kan vara svårt att veta vad som ingår i det begreppet. Det som praxis har slagit fast tidigare är att det ska handla om annan hjälp än praktisk hjälp. Den som har behov av hjälp ska också ha en psykisk funktionsnedsättning vilket hjälpbehovet ska vara kopplat till.

Vad är grundläggande behov?
Personen i målet har grava psykiska funktionsnedsättningar med ett ”gränslöst och irrationellt beteende”, kan endast kommunicera med personer som är tränade i hens speciella kommunikationssystem och dessutom en svår form av epilepsi med frekventa anfall. Domstolen konstaterar att de hjälpbehov som är kopplade till epilepsin inte är grundläggande behov eftersom de inte har sin grund i en psykisk funktionsnedsättning. Den vägledning, påminnelser och instruktioner, dvs. de aktiverings- och motiveringsinsatser som krävs för att personen ska få sina behov tillgodosedda, är inte tillräckligt kvalificerade för att utgöra grundläggande behov enligt Domstolen.

Fortsatt snäva bedömningar
Domen kommer inte att ändra praxis nämnvärt eftersom Försäkringskassan redan tillämpar denna mycket snäva bedömning som i praktiken innebär att så gott som ingen längre anses ha grundläggande hjälpbehov inom kategorin ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”. I det här målet hade HFD chans att återställa tillämpningen som den såg ut innan Försäkringskassan aktivt började med sina mycket snäva bedömningar. En chans som domstolen alltså inte tog.

Läs hela domen

Jurister diskuterar

Indragen kontaktperson trots beslut om LSS tillsvidare

Trots att beslut inte får ändras till sämre villkor drogs kontaktpersonen in. Fallet överklagades i Kammarrätten som gav den enskilde fortsatt rätt till kontaktperson.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har meddelat prövningstillstånd i ett mål om kontaktperson enligt LSS. Det är vanligt att beslut enligt LSS tidsbegränsas. Ibland fattas beslut som gäller tillsvidare. Beslut som gäller tillsvidare får bara ändras till den enskildes nackdel under vissa speciella omständigheter. Beslutet måste vara försett med ”återtagandeförbehåll”, dvs att det av beslutet framgår att det under vissa omständigheter får ändras, beslutet måste ändras av ”tvingande säkerhetsskäl”, dvs. att det skulle vara farligt att låta beslutet fortgå eller att den som har fått beslutet har lämnat vilseledande uppgifter. 

I det här målet fanns inga förbehåll i beslutet. Det gällde tills vidare utan några begränsningar. Trots det beslutade kommunen att dra in personens beslut om kontaktperson. Personen överklagade till förvaltningsrätten som gav kommunen rätt. Kammarrätten tog sen upp målet och ändrade förvaltningsrättens dom. HFD prövar bara mål som anses vara särskilt viktiga för ledning av rättstillämpningen och nu har HFD meddelat ett sådant prövningstillstånd för att slutgiltigt avgöra om kommunen får eller inte får ändra beslutet till den enskildes nackdel.

Läs hela domen

Fel av Försäkringskassan att inte utbetala assistansersättning

Om en personlig assistent som är sjukskriven trots det går till jobbet och ger service, ska det då utbetalas assistansersättning? ”Ja” säger Kammarrätten i en ny viktig dom

Det har kommit en viktig dom från Kammarrätten i Stockholm. Det händer ibland att den personliga assistenten går till jobbet trots att personen är sjukskriven hos Försäkringskassan. Hittills har Försäkringskassan i dessa fall inte betalat ut någon assistansersättning till den assistansberättigade. Försäkringskassan har tolkat regelverket som att assistans inte kan utföras om personen är sjuk.

Detta har fått orimliga konsekvenser eftersom varken kunden eller assistansanordnaren kan veta om assistenten är sjukskriven eller inte. Den informationen är belagd med sekretess hos Försäkringskassan. Trots att assistenten alltså varit på jobbet och den assistansberättigade upplever att hen fått personlig assistans har ersättningen uteblivit.

Nu har Kammarrätten i Stockholm sagt att Försäkringskassan gjort fel. Det avgörande är inte om assistenten varit sjukskriven. Det avgörande är om assistenten har utfört jobbet med kvalitet. Har den assistansberättigade fått assistans så ska assistansersättning utbetalas.

Målnummer 3407-19.