Hem 020-30 31 00 Växeln är öppen vardagar 8-17
Kontakta oss Fler kontaktuppgifter

Tillgänglighetsbarometern 2017 (inledning/sammanfattning)

För åttonde året i rad granskar vi Sveriges tillgänglighetsarbete. Vår förhoppning är – förutom att se förbättrade resultat – att kunna följa utvecklingen av arbetet som genomförs på området. Vi hoppas att granskningen bidrar till ökad förståelse av vad som kan göras på tillgänglighetsområdet. Men önskar i första hand inspirera kommuner till att utveckla egna metoder, kartläggningar och uppföljningar av tillgänglighetsarbetet.

I början av milleniet beslutade riksdagen att alla "enkelt avhjälpta hinder" ska vara undanröjda senast år 2010. Kommunerna har störst möjligheter att på ett konkret sätt förbättra tillvaron för enskilda människor. De har en viktig roll när det handlar om att undanröja hinder.

I den första undersökningen från 2010 kunde vi konstatera att mycket arbete återstod. Dessvärre visar årets resultat att många åtgärder för ökad tillgänglighet uteblivit – hela sju år senare. Inte ens hälften av kommunerna i granskningen har en rapporteringsansvarig tjänsteman i kommunen. Sex av tio kommuner saknar tillgänglighetsmål i sin översiktsplan. Båda dessa parametrar är viktiga för att systematiskt arbeta med och följa upp det lokala tillgänglighetsarbetet. Samtidigt ser vi en liten ökning av antalet kommuner som utvärderat tillgänglighetsarbetet.

En ny fråga som vi valt att undersöka är den digitala tillgängligheten på kommunernas webbplatser. Bakgrunden är ett EU-direktiv som innebär att alla kommuners webbplatser måste vara tillgänglighetsanpassade senast i september 2018. Resultatet visar att nära 65 procent av webbplatserna redan idag är anpassade. Att nära 14 procent av kommunerna fattat beslut om tillgänglighetsanpassning. Resultatet innebär att minst åtta av tio kommuner kommer stå väl rustade inför den nya lagstiftningen.

De lagar som finns inom tillgänglighetsområdet sätter press på landets kommuner. Att ta steg mot ett samhälle som är tillgängligt för alla. Vissa insatser är förstås resurskrävande, men det anmärkningsvärda är att inte heller enklare åtgärder genomförs i flera av kommunerna. Det handlar om åtgärder som spelar stor roll för människor med någon form av funktionsnedsättning. Men som varken behöver kräva tid eller resurser från kommunen. Det kan handla om att ställa krav på att uteserveringar ska vara tillgängliga i samband med att tillstånd ges. Att informera och uppmuntra privata aktörer att arbeta proaktivt med tillgänglighet. Att se till att den kultur som kommunen finansierar är tillgänglig för alla.

Det är förstås lika viktigt att visa på goda exempel som att öka kunskapen om bristerna och peka på problem. Föredömen finns det trots allt gott om i landet. Varje år ger Humana en utmärkelse till den kommun i varje län som har bäst resultat i granskningen. Den gemensamma nämnaren mellan de kommuner som visar framfötterna är att de samarbetar med brukarorganisationer. De har tydliga mål med sitt tillgänglighetsarbete som likaså följs upp och utvärderas. En väg framåt för alla kommuner för att ge alla en enklare vardag.

Harald Wessman, affärsområdeschef assistans


Sammanfattning

Humanas Tillgänglighetsbarometer är en årlig undersökning som kartlägger Sveriges tillgänglighetsarbete. En digital enkät bestående av 20 frågor har skickats till landets 290 kommuner. Detta för att ge en överblick över hur dessa arbetar med tillgänglighetsfrågor i olika avseenden. I år har Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och SPF Seniorerna ingått i expertgruppen och bistått i urvalet av frågorna. Slutligen rankas samtliga kommuner utifrån sina svar, i syfte att lyfta fram kommuner vars tillgänglighetsarbete utmärker sig.

Undersökningen visar att fler än hälften av kommunerna saknar en person. Som i sin tjänstebeskrivning har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighetsfrågor gentemot kommunstyrelsen. Sex av tio kommuner saknar tillgänglighetsmål i översiktsplanen. Vilket föranleder varierande svar om kartläggning av fysisk tillgänglighet i flerbostadshus, badplatser och offentliga lokaler. Resultaten visar att tillgängligheten på badhus och idrottsanläggningar i Sverige är god.

Två av fem kommuner ställer tillgänglighetskrav på uteserveringar, men endast 26 procent kontrollerar samtliga uteserveringar. Fyra av tio kommuner genomför inte insatser som avser driva på privata aktörers arbete med tillgänglighet och användbarhet. Därutöver ställer hälften av kommunerna inte några tillgänglighetskrav på varken kultur- eller föreningsverksamheter vid beviljandet av ekonomiska anslag.

Resultaten visar att sju av tio har en plan för bostadsförsörjning för äldre. Omkring hälften av kommunerna saknar plan för att tillgänglighetsanpassa skolgårdar. Majoriteten av kommunerna erbjuder sommarjobb till unga med någon form av funktionsnedsättning. Men sex av tio saknar en strategi eller motsvarande för att anställa personer med sådana förutsättningar. Av resultaten framgår det även att endast fyra av tio kommuner utför brukarrevisioner för att utvärdera och utveckla sin verksamhet.

Årets Tillgänglighetsbarometer innehåller tre nya frågor om skolan, samordnad individuell plan(SIP) och digital tillgänglighet. Den förstnämnda avser skolans bemötande av elever med förvärvad hjärnskada. Resultaten visar att tre av fem kommuner saknar beslut. På eller någon skriftlig plan för hur de ska ta emot eleverna. De två sistnämnda frågorna utgår från de nya riktlinjerna för individuell plan som ska samordna socialtjänsten och hälsovården. Samt den nya webblagen om tillgänglighetanpassning av offentliga myndigheters webbplatser. Resultaten visar att de flesta kommunerna, minst 78 procent. Arbetar inom ramen för de nya riktlinjerna. Eller har fattat beslut om tillämpningen av webblagen.

I årets ranking klättrade Halmstad från andra till första plats. Därefter återfinns Gävle, Knivsta, Borås och Kungälv. Den sistnämnda har klättrat från plats 61 i fjol. Att vissa kommuner gör dramatiska placeringsförändringar kan ha flera förklaringar. Kommunerna kan ha de facto förändrat sitt tillgänglighetsarbete. Årets tre nya frågor kan också spela in. Men även den mänskliga faktorn kan påverka, det är individer som svarar på frågorna, och svaren ges utifrån hur denne kopplar frågorna till kommunens situation.

Jonatan Arenius Tillgänglighetsansvarig