Belastningsergonomi

Vad innebär belastningsergonomi?

Belastningsergonomi handlar om hur kroppen och rörelseapparaten – muskler, leder, nerver och skelett – påverkas av fysiska belastningar i det dagliga arbetet. Det omfattar allt från lyft, drag och skjutande rörelser till ensidiga arbetsställningar och bildskärmsarbete.

Inom personlig assistans är förflyttningskunskap en central del av ergonomin. Det är ett metodiskt arbetssätt där du aktivt stimulerar och vägleder kunden att använda sina egna naturliga rörelsemönster och resurser. Grundprincipen är att alltid arbeta med minsta nödvändiga muskelkraft och helt undvika tunga manuella lyft.

Så arbetar du säkert i vardagen

Säkra personförflyttningar

Inga tunga manuella lyft får förekomma i arbetet. Alla personförflyttningar ska bygga på kundens egna krafter i kombination med lämpliga hjälpmedel som gliddukar, vridplattor, taklyft eller mobila golvlyftar.

För att veta hur en förflyttning ska gå till ska du alltid hålla dig uppdaterad via kundens genomförandeplan och de löpande anteckningarna i Assistansstöd. Där framgår vilka hjälpmedel som är förskrivna och hur de ska användas. Skriftliga instruktioner ska även finnas uppsatta i anslutning till hjälpmedlet. Innan du startar är det dessutom viktigt att göra en snabb avstämning av kundens dagsform, då ork, smärta och allmäntillstånd kan variera från stund till stund.

Arbetsställningar vid omvårdnad

Vid nära omvårdnadsmoment som personlig hygien, på- och avklädning eller bäddning hamnar man lätt i statiska eller böjda arbetsställningar. För att skona rygg och nacke ska du alltid justera sängen, duschstolen eller toaletten till en bekväm arbetshöjd – i nivå med din höft eller midja – innan momentet påbörjas. Arbetar ni två tillsammans ställs höjden in efter den kortare kollegan, medan den längre kollegan böjer lätt på knän och höfter.

Arbeta alltid så nära kunden som möjligt för att minska belastningen på bål och armar. Om sängen har grindar ska den grind som är närmast dig sänkas ned så att du slipper sträcka dig över kanten. Tänk även på att variera din kroppsställning. Växla mellan att stå upp, sitta på en pall eller använda en knädyna vid låga moment som att sätta på strumpor och skor, och ta korta pauser för att räta ut ryggen under längre moment.

Fritt utrymme och hinderfri miljö

För att kunna arbeta med god balans och neutrala handleder krävs tillräckligt med plats. Runt sängen och andra fasta arbetsytor bör finnas ett fritt utrymme på minst 0,8 till 1,0 meter på båda sidor och vid fotändan.

Om ni använder rullstol, duschstol eller mobil golvlyft behövs dessutom ordentligt med svängrum, helst en radie på 1,2 till 1,5 meter för golvlyften samt en fri höjd under sängen på 11 till 15 centimeter för lyftens hjulbas. Se alltid till att golvytan är helt fri från snubbelrisker som lösa mattor, sladdar och möbler.

Manuell hantering och städning

Vid moment som städning och hantering av material ska redskapen anpassas ergonomiskt. Ställ in teleskopskaft på moppar och dammsugare efter din egen längd så att du inte behöver arbeta med krökt rygg. Undvik även onödigt tunga lyft genom att inte fylla skurhinken helt med vatten, eller genom att rulla den framför dig om den har hjul.

Vem gör vad?

Chefen ansvarar för att riskbedömningar inom belastningsergonomi görs regelbundet och följs upp årligen, samt vid förändringar i kundens behov eller vid byte av hjälpmedel. Det ingår också i chefens ansvar att se till att tydliga instruktioner finns på plats och att alla assistenter får såväl praktisk introduktion som regelbunden repetitionsutbildning i ergonomi och förflyttningsteknik.

Som medarbetare ansvarar du för att ta del av och följa de skriftliga instruktionerna i genomförandeplanen samt att alltid använda de hjälpmedel som finns. Du deltar aktivt i de utbildningsinsatser som erbjuds och har en skyldighet att rapportera risker, obehag, tillbud och arbetsskador enligt våra rutiner.

Utbildning och kompetensutveckling

Alla nyanställda som utför förflyttningar i sitt arbete ska genomgå en praktisk introduktion i kundens specifika förflyttningar och hjälpmedel. Praktiska genomgångar repeteras sedan löpande i assistansen vid behov.

Om något händer – rapportera avvikelser

Om du får ont eller känner obehag under ett arbetsmoment, skadar dig, eller om ett tillbud inträffar – till exempel att ett hjälpmedel krånglar eller att en förflyttning plötsligt blir för tung – ska du agera direkt.

Informera din närmaste chef och registrera händelsen i Assistansstöd som ett tillbud eller en arbetsskada. Händelsen utreds sedan enligt vår rutin för tillbud och arbetsskador så att vi kan genomföra åtgärder och förhindra att samma sak händer igen.

Läs mer om tillbud och arbetsskador här.